Aftonbladet – 11 maj 1848, sida 2

tunna, hvilket kommer att tjena till efterrit-j telse vid de beräkningar, som derå böra grundar, oberoende af de genom Rikets Ständers bestämda medelpris å penningelöntagarnes aflöningsspanmiål. — Det förljudes, att de afdelningar af gardesregementerna, hvilka komma att utgöra en del af abservations-2rmeano i Skåne, om måndag härifrån skola afgå. (D. A.) — Utaf sednast (den 29 April) meddelade underrättelser angående förbållandet med kolerafarsoten, inhemtas, att den ännu fortfor i åtskilliga delar af guvernementerna Orenburg, Simbirsk, Poltav3, Kasan och Tschernitow,l ehuru öfverallt ganska få nya sjukdomsfall yppades. På många ställen, der den alldeles upphört, hade den ånyo utbrutit, till och med efter förloppet af 3 månader. — Sveriges handelsflotta, som för några da-l gar sedan i detta blad, efter Pa:on, omtalades utgöra 1,166 fartyg af tillsammans 70 061 läster, är vida större. Enligt officiella dokumenter, af hvilka vi pyss erhållit del, egde svenska handelsflottan vid 4846 års slut: Svenska stapelstiderna . . . 939 haridelsfartyg af 65,087 läster. Öfriga städer och köpingar 238 dito 3,530 Landtmän. .. 9149 dito 49,399 I således . .. 2,095 fartyg af 88,651 läster. Orsaken till den betydliga skilnad, som före-l fiones emellan dessa sumsor och den föru meddelade uppgiften är, att den sednare upptager endast de fartyg, som uppnå 40 läster, hvaremot de officiella rapporterna, så som i alla länder brukas, upptaga alla till och med öl läster. — Beväringsmanskapet för Stockholms stad, af innevararde års första klass (födda år 4827), inmönstras den 292, 23 och 24 innevarande Maj. — Expositionen af de genom sällskapet till Arbetsflitens beträmjande uppköpte fruntimmersarbeten har i går öppnats uti Esakedrottningens f. d. hofstallmästareboställe vid Tegelbacken och fortfar alla söcknedagar kl. 14—2 och 4—27 tili och med den 20 dennes. (Posttidn.) — Reformvännernas sällskap bade i går afton sitt tolfte möte i De la Croixs salong vid Brunkebergs torg. Sammankomsten börjades klockan sex. Ordföranden för dagen, boktryc: karen L. Hjerta, 2nmälde, att som flere af den nuvarande bestyrelsens ledamöter voro bortreste, och hinder för andra komme att uppstå att fortfara med denna befattning, dels i och för tilliämnade resor, dels också emedan det vore tillkännagifvet, att plena i Stånden hidanefter komma att hållas fyra gånger i veckan, hvarigenom tiden blifver strängt upptagen, så hade bestyrelsen ansett sig böra anmoda sällskapet att skrida till val af ny bestyrelse, och beslöts, uppå framställd proposition, att sådant vall skulle ske vid början af näst blifvande sammankomst, samt att några nya ledamöter för den gången icke böra anmälas till inträde i sällskapet. Derefter redogjordes för de ifrån andra reformsällskaper inkomna petitioner, hvilka nästan alla afsågo samma grunder, som detta sälskap i sitt program antagit. Då detta sällskap bildat sig i ändamål att på laglig väg medverka till erhållande af en representationsreform, sådan som nationen har rätt att hoppas, och regeringen sedan förral mötet hade afgfvit till rikets ständer ett förslag till ny nationalrepresentation, så hade derigenom ett ganska vigtigt föremål tillkommit att taga i betraktande. Det kunde icke vers likgiltigt hvarken för reformvännerna här eller i landsorterna, att göra sig reda för i hvad förhållande detta förslag kunde stå till reformsällskapernas syftemål, cch bestyrelsen hade derföre ansett det vara nyttigt att sällskapet erhölle tillfälle att i anledning häraf utvexla sinal tankar, naturligtvis utan att det kunde komma l i fråga att sällskapet upphäfde sig till någon auktoritet medelst fattande af något beslut till antagande eller förkastande. ; I anledning häraf uppstod en diskussion, der-i j ! v.d likväl egentligen blott en ledamot, br Gustal Hjerta, ingick i en detaljerad kritik af sjelfva förslaget, hvilken räckte nära en timma och åtföljdes af många bifallsrop. En ledamot, br Löwenström, ansåg att sällskapet icke bordel gå öfver ifrån sina en gång yttrade tankar och citerade ett tänkespråk af Gustaf den första:! först tänka, sedan tala, och dervid förblifva.! Hr grefve Spens ansig att man borde taga il betraktende, huruvida icke ställningen var sådar, att äfven e.t förslag, behäftadt med stora brister, ja till och med i någon punkt möjligen sämre än det nuvarande, borde understödjas, om man hade hopp att det derigenom kunde li gå fram, blott för att en gång komma ifrån det närvarande. Hr öfverste af Forssell uttryckte: ungefärligen samma tanka. Grefve D. Frölichl! yttrade d:n önskan, att man borde söka und-! vika att för närvarande anställa någon diskussion öfver sjelfva förslaget. ; Hr expeditionssekreteraren Richert ville ejl, beller ingå i granskning af sjelfva förslaget; del: vore ännu ej kändt af folket, och han ansåg ! folket äga rätt att få det hvilande, för att tagaj: en sådan kännedom och derefter afgöra, om det borde antagas eller förkastas. Hr doktor Carlson talsde äfven för samma mening och ansåg, att man borde understödja förslaget äfven för konungens skull personligen, hvilket doktorn närmare utvecklade. Han afbröts härvid af ordiöranden med en hemställan, oas det ej vore mindre lämpligt att indraga konungens person i en sådan diskussion. Åtskilliga ledamöter instämde i denna hemställan. Herr Gustaf Hjerta 2nmärkta emot br Richerts sats, ait som våra former endast tilläto, att etå förslag kunde Llt:e 1o1oOL — 4 1 a