Aftonbladet – 10 maj 1848, sida 2

7aaona—-—-—-—-—-—-——m—— —KX . -t2vvrrssnssjjs::rÄocnuNn Nordstjernan. Efter de preliminära undersökningar, om hvilka han hade fått order, fann löjtnanten bäst att anbefalla slupen lägga till vid La Caza, på det befälhafvaren måtte sjelf emotltagaden underrättelse, han hade undfått, och han sjelf befrias från all ytterligare ansvarighet i denna sak. Mr Tumble hade lemnat bytten med sina två fångar, och hade åter gått upp på akterdäck, der han afvaktade långbåten. Enero steg ombord och anmälde allvarsamt, att han hade uträttat sitt ärende. Föraren af slupen och den unge mannen der, en skeppshökares bokhållare i staden, fortsatte han, förklara, att de uppdrogo en man ur vattnet och togo honom ombord. Han var, som de säga, i ett galenskapstillstånd, som ledde dem på den misstankan, att han hade med flit kastat sig i strömmen, det hans ytterligare uppförande och slut bekräftade. Han hade knappt blifvit återställd till medvetande, innan han med förtviflans styrka betjenade sig. af ett tjenligt ögonblick alt undanskuffa dem, som omgåfvo honom, hoppade öfver bord, och sjönk för att ej uppstiga mer. Af några ord, dem han frammumlade under yrseln, tycktes det, att ban tog den svenska briggen för ett krigsskepp, och att fruktan att åter falla i de konfedererades händer föranledde honom till sjelfmord.n Kapten Tumble hörde denna rapport, likt hvarje annan, utan att af densamma mottaga något intryck, som icke hörde till tjensten, och mumlade för sig sjelf: )Hans djerfva upp förande här ombord, såsom innebärande ett försök att ända sitt lif på en råstång eller i strömmen, öfverensstämmer ganska väl med hans ändalykt, Karlen var rubbad, lik alla