Aftonbladet – 8 maj 1848, sida 2

san R Res RRRResRRRRNNNNN O IA potismen. Europas politiska utveckling har direkt eller indirekt ledt till sakernas ställning här, och många europeiska frön hafva här grott och skjutit blomma och frukt med märklig bastighet. Värt land är imedlertid icke det första och enda, der presterna förstått att! begagna sig af en viss republikansk frihet för befordrandet af sina egna ändamål, att upprätthålla den herrskande maktens interessen och dermed förena sina egna, under föregifvandet att upprätthålladen allmänna ordningen. Presterna afstodo icke från sin ställning, sedan de en gång hade fått fast fot härstädes och hade nästan bokstafligen satt sig i besittning af alla provinser, redan då det från Europa kommande frihetens ljus begynte utbreda sina strålar här, och bländade folket, vi kunna icke veka det. Och likt en blind man, som blifvit botad från starr och i hast får sin syn, är folket ännu icke i stånd alt skilja mellan nära och aflägsna föremål., Hvad djefvulen!, utropade i en hast gamle Walker, jag tänkte ni var en skeppshökares bokhållsre, och ni talar som en medlem af parlamentet eller som en lord i öfverhuset! Ni måste hafva studerat.n Något litet, mr Walker, svarade br Lund småleende, men jag ser, att en slup är se.gelfärdig, och jag vill skyndsamt sluta mina anmärkningar. — Presterna ville icke öfvergifva sin ställning bär, ehuru en delaf befolkningen icke ville längre, såsom fria, emottaga deras påfliga kreditif;; utan ofta skickade med protest tillbaka deras vexlar på evigheten. De sökte i tysthet bemäktiga sig Rosas, derigenom att de läto honom förstå, att despotismen, hvarpå han stödjer sig, icke kan ega bestånd utan den så kallade kyrkans hjelp. Kyrka och stat knöto alltså en. allians, och Rosas blef ett verktyg: för presterna, under. det han sjelf lefver i den illusionen, att han. brukar preslerna såsom verktyg för bibehållandet al nallmän ordnings — en planta, hvilken, såsom vi