Aftonbladet – 8 maj 1848, sida 2

Höga församling! Det tyska folket bar med siit blod köpt sin suveränitet; de män som äga dess förtroende bafva förkunnat denna suveränitet, och ingen makt på jorden skall åter kunna oss beröfva densamma. I följd af denna swseränitet har hvarje tysk stat den okränkbara rätten, att sjelf fasiställa sin regeringsform. D.nna rätt har blilv.t kränkt! Under förevindsingen att skydda de badiska gränserna mot Frankrike, bvartill ej förefanns der ringaste anledning, har man uppbådat trupp massor frin andra tyska stater till undertryckandet af badiskza folke:s opinionsyttrivgar, samt dermed öfversvämmat hela Bsdisza landet, och sålunda tändt inbördes krigets brendfackla i vårt syska fådernesland. Vi, alla tyska frie män protestera på det bestiradaste mot detta förfarande. Vill det badiska folkets majoritet republiken, så har det ock rätt att utföra sin vilj:; är det deremot minoriteten, som önskar denn: regeringsform, så bar det förenade Badiska folket, i förening mej dess hä:s akt, medel nog, att tillbakavisa detta parti. Men stt med vapearsakt intränga i landet, är att förakta suveräniteten, att trampa densamma under fötterna. Ty värr bir deita steg icke blott blifvit medsfvet, utsn till och med föranledt af femtiomannautskottet, hvars bestämmelse det är att skydda folksu-eräniteten tills den konstituerande församlingen hunnit bild:s. Detta manar oss alt förklara: det utskottet förgätit sin bestlämmelse och står i b-grepp at förneka sin mod:r, folksuveräniteten. På utskottet hviiar ansvaret derför, att tyskar i sina egna bröders bröst stöta de vap-n, som bords snvändas til! äerneslandets försvar. Det tyska folket kan och får ej linge vara åsynaviitne till dessa 0oserningar; alltför seycket ädelt medborgarblod bar reden flutit. Män af femtiomannautskottet! Vi fordra i det yska folkets namn, att alla icke Badiska truppar tillbakadragas, och att man öfverlemnar åt det Badiska folket sjelft att fastställa sin regeringsform. Hvarje ögonblicks uppskof kan medföra oberäkneliga faror för Tyskland; hvarje fosterlandsvän ser uti dessa brodermords tillrustningar emot Baden reaktionens djefvulska verk. Bjelpen, medan det ännu är tid, — hvarom cke så faller ansvarets hela tyngd på eder; mer Om j icke genast hjelp:n, så skall det tyska folket sjelf hjelpa sig; det skall då åter laga sin tätt i egna händer, och ve dem som äro saker, när ropet: aförräderi och hämnd !s skallar från alla Tysklands trakter. Frankfurt am M. den 25 April 2848. (Underskrifter). Gotha den 25 April. För några dar sedan frågade en gammal adelsman vår hertig: ;hvad oskall det Ru blifva af? Adeln har intet mer nati säga hos folket; aseln k:n ej mer beskydda fursiarne; hvem skall då nu göra det? p Folkets kärlek, svarade furs:en, deona kärlek, som vi furstar genom sdein nära förlorat. Adela var hittills sk ljemuwren mellsn furstar cen rolk, oeh lät, af egennyitiga afsigter, sann ngen och folkets önskningar icke trän,a fram till oss. Denna skiljemur har fsllit, och j:g frijdar mig deröfver i djupst af min själ. Wien den 23 April. Men kan hvarje dag göra sig beredd på underrättelsen om en revo;ution i Donaufurstendömena. Ryktet om förjagandet af bospodarerne i Jassy och Bucharest ber väl ej ännu bekräftat sig, men viljan dertill fiones bes folket; spänningen är stor, och med hvarje dag tilltaga oroligbeterna på flacka landet, bvarest bonden här liksom i Giliz:en vill afkasta adelsmännens ok eller slå ivjäl dem. Man ser häri ett sf de många exemplen på den öfverbängamde faran af att bafva uteslutit det stora undre elementet i staten, arbe:isklassen. från politiska rättigheter. Det liberala partiet i de bildade städerna begär utvidgade reformer, folkrepresentation och tryckfrihet. I Bulgarien, vid hela PDonaustrandeg ända från Belgrad til Sulina-mynningarne, spökar äfven den revolusionära anden, som på samma gång vill afkasta turkiska oket och ryska protektoratet. I Galizien äro alla adelsmän ceh de polska magnaternas vänner i förtviflan: ty ala försök att vinna borden för den polska saken, till och med robotens totala afskaffsnde, hafva misslyckats. Från Tarsow till Lamberg stå hundratusen slaOr, grepar och liar höjda, icke för att understödja de polsta flyktingarne från Frankrike i återställande-af. det gamla Polen, utan snarare för att vid första försöket dertill spetsa och ibjeltröska dem,tillika m:d adelsmännen oct bela det i snör-rockar klädda fasbionabla polsk: sällskapet. I sanning dåliga, ganska dåliga ut sigter för Polens pånyttfödelse! Fruktansvärd bärmnas feodalväsendets-synder, som polska adel: nu söker godtgöra; men nu upphåfva äfven d polska bönderna våra daga:s stora folkrop det är för sentl Miänch:n. Den 27 hade drottningen nedkom mit med en prins. Så väl H. M. som den ny thronarfvivgen befinna sig i högönsklig välmåga Uti Bamberg, Königsberg, Stralsund oci Braunschweig hafva oroligheter förefallit, me: lugnet hade snart blifsit återstä ldt. Freiburg. Psins Fredrik af Wärtemberg, ö: verbefålhafvare för 8:de armeåkåren, hide an kommit till staden den 26 Apri. S:or or berrskade ännu, cch den 27 bade wan obser verst n l:rmsignal, som tycktes förebåda mnar sg RH Lt Nå us lkinaetaen tå Schloss