Aftonbladet – 4 maj 1848, sida 3

ese— ——————— DEMOISELLE FANNY STALS SOIRE. Redan för lingre tid tillbaka har den unga artist, hvarom vi ru tala, genom sitt lfliga pit för sin konst gjort sig fördelaktigt känd hos hufvudstadens musikaliska allmänhet, och hennes resa till Paris, hvarmed hon åsyftade en ytterligare utbildning sf sin talang, ver ett företag, hvsraf man endast kunde hoppas goda frukter. Dessa förhoppningar hafva icke slagit felt, och m:lla Stål, som företrädeavis tillhör den s. k. nyromantiska skolan, visade sig vid ofvannämda tilliälle ega mycken öfnirg och skicklighet. Hennes färdighet är rätt betydande samt saknar ej elegans och finess; dock kunde man stundom önska något mera klarhet och distinktion, hvartill ett sparsammare användande al pedalen mycket skulle bidraga. Hennes a2nslag eger delikatess, ehuru ej nog mångfald, för stt alltid träffa det rätta uttrycket, och för öfrigt utmärker sig hennes spel genom mera säkerhbet, än man vanligen finner hos unga pianister ur den moderna skolan. I korthet sagdt, tro vi, att m:lle Ståls talang, med den riktning den för närvarande röjsr, alltid inom den s. k. salongsverlden skall vinna bifall, och äfven utom denna sfer skola resultaterna af så flitiga och omsorgsfulla studier säkert icke sakna erkännande. M:lle Stål hade till inträdesnummer valt Beethovens sköna och verldsbekanta Sonat i Asdur (op. 26), den hon utförde i en mera elegant än storartad styl: ett förhållande, som för öfrigt -j bör läggas mille Stål mera än minga äldre pianovirtuoser till last. För framtiden skulle vi vilja göra mille Svål uppmärksam på den rytmiska accentuationen, som i alla Beethovens saker är af högsta vigt, och äfven här hade kunnat framträda något bestämdare. För öfrigt vittnade x :lle Ståls föredrag om ett flitigt studiura af pjesen, hvaraf hon itergaf flera serskilda partier med god effekt. — Utom nämnde Sonat förekommo 3 rätt bebtagliga salongspjeser af Chopin, — m:lle Ståls lärare — nem igen Romans, Etude och Nocturne, samt L:z!s bekanta Tarantell2, famtbgen utförde af m:lle Stål med mycken färdighet och nitiditet. Konsertgifverskan slutade med 2:ce nummer at Talberg, nemligen Barcaroll, Toeme original Etude, båda välbekanta härstädes sedan hr Tha!bergs egen härvaro. Mille S. lyckedes serdeles väl med dessa pjeser, som erfordra lika mycken finess som färdighet i föredraget, och villvann sig isynnerhet vid detta tullfälle ev ganska Lfligt bifall, som för öfrigt ej saknades vid någon af den unga förboppningsfulla artistens prestationer. Dassutom hörde man denna afton en vacker sång (Waldvöglein af Lacbner) för sopran och vbligat violorcell, som utfördes af i:lle Eheling och hr Gehbrmann med artistisk uppfattning och ganska god ensemble. Afven den förtrfilga duetten ur Jersonda (Asdur), som sjöngs f mille Fundin och hr Giöntber, gjorde en utmirk: god effekt, och lät endast beklaga, at: den ypperliga opera, som den tillhör, blifvit a! så många värdelösa produkter unvdanträngd från vir ecen. Slutligen sjöng br Gänther 2:ne erotiska romanser af Mendelsobn ceu Käcken, med sitt, såsom vanligt, rena och själfutla uttryck, hvilket också ej förfelade en hflig verkan på åhörarne. -—U—