Aftonbladet – 4 maj 1848, sida 3

(Insändt.) STUDENTEXAMEN OCH ELEMENTARLÄRO. VERKEN. Den frågan, huruvida den s. k. nya studentexamen verkligen motsvarar sitt ändamål, att säkrare och rättvisare än den föregående examensformen pröfva från elementarläroverket till universitetet afgående lärjungars insigter, har till följe af skiljaktiga omdömen blifvit ganska olika besvarad. Dessa omdömen äro ofta hårda och oblida; man påstår, att sjelfva examensfordringarna äro öfverdrifna; man förebrår examinatorerna ojemnhet och bristande förmåga, ja till och med äfven mindre god vilja att bedöma o. 8. v., något hvarpå vi i en af hufvudstadens tidningar nyligen haft bevis. Ehuru mycket än i saken är skrifvet och ordadt, torde dock vara nödigt att, hvad beträffar dessa vidt utbredda och öppet uitalade beskyllningar, närmare undersöka källornas beskaffenhet, hvarutur de härflutit, som ock i hvad mån de äro rättvisa eller orättvisa; och om det då visar sig, att de flesta af dem äro giundlösa och obefogade, återstår vidare att uppgifva några utvägar, genom hvilka de som deraf äro i behof, d. v. s. lärare, lärjungar, föräldrar, målsmän och ändteligen allmänheten i gemen, kunde i detta afseende få tillförlitligare underrättelser än hittills. Då vi icke hört någon af de ynglingar, som uti nya studentexamen vederbörligen bestått profvet, föra ofvannämnda eller dylika klagomål på tungan, torde vi kunna få anse som temligen säkert, att dessa utgått dels från sådana examinat, hvilka blifvit för otillräckliga insigter underkände, dels från sådana elementarlärare, hvilkas undervisning haft dylika missöden till resultat. De förra äro i allmänhet föga benägne att underskatta sina egna kunskaper och vilja i alla händelser inför anhöriga och målsmän stryka utaf sig den lidna chikanen; de sedpare vilja, ej låta en dålig undervisning eller bristande omdöme vid betygs afgifrande komma sig till last. Som blodet alltid är tjockare än vattnet,