Aftonbladet – 3 maj 1848, sida 2

e hittills b-kämpat såsom anhang till Belze-! ubos Är Metternich sjelf fallen, så måste äf: en hans kreatur och verktyg afligsnas. Fri-j. ietens ädla vin får man ej iskänka i gamla, örderfvade kärl. (Weser Zeitung.) I REPRESENTATIONSFRÅGAN. Redaktionen meddelar i dag den Kongl. skrifvelsen till stånderna angående detta ämne, jemte n så stor del af sjalfva förslaget, som det veat Oss möjligt art sedan i går efterwidd:g få ata afskrifva. Fortsattningen skall följa så saart som möjligt, då originalexempl:ren icke: tåndskarslieraa äro ständigt tillgängliga för afärifongen. Allmänheten skall sannolikt sfvakta meddendet af heta förslaget in extensr, innan den 1-fimtift bestamaser sitt omdöme deröfver. A: Jen i gårdagebladet införda resumå, sa i det sårmaste meddelar förslaget hufvudgrunder, lock att dervid bör dels ändras, dels tilläggas, utt alla val i ståderna skola ske omedelbart; att rösterna der råknas från Yjg:del till 4 hela röter; att valnämnderna ul första kammarens 1 väljande utsas för 3 år och första kammarens edamöter för 3 rikssagar, att afgå YVi:del bvarje sång, samt försia gången af de nuvarande stånlea: — af allt detta fiaoner man, såsom redan går nämndes, att förslaget är bygdt på det program, som den så kallade reservationennin: rehaller, och att da aningar, som man hyste mm meningen med deita program, icke bedroso. Det lärer icke heller neka;, att regeringen )-gagnat det utrymme, som reservationsprosrammet lemnar, för att insäitta förbehåll och skrankor till förmån för den aristokratiska principer; såsom graderad röstskaia inom den ligre kstegorien, lika rätt i valet åt 8000 personer med större förmögenhe, som åt 180,000 med wiodre; serskilda qvablikationer af större förmögenhet eller värdigbeter för första kammaren, denna kammares väljande genom föga talka valvämader, utsedda tär 3 år, cch ömsesidigt veto för båda kamrarna för 2 riksdagar, I alla lagfrågor, m. m. Vi hafve för egen del redan sagt vår tanka om detta system; och behöfve således icke nu ingå i någon närmare krituk derö!ver. Vid den tiden då representationskommitten upplös:es, var silmänbetens mering icke heller seraeles tvifvelaktig om dess arbete, som var baseradt ungefär på satcma grundval. Det ansågs då temligen allmänt såsom dödfödt. Ea annan fråga, som nu kommer att tagas i betraktande, är huruvida ett sådant system kan (3 lif derigenom, att regaringen upptagit det:amm:; vissarligen med den modifikation, sum bör Observer2s, att konungens utnämningsrät ill en dei af representationan blifvit borttagen; eller med andra ord, huruvida det kan utgöra ett Oxrsändgheternas kraf för det rad kalarge partiet, och dem som hyllat reformvänneraas pluraliteis grundsatser, att för ändsmiålet at en reforms erbållande, burudan som belst, uppuffra sina egna åsigter och undsrstöda den nys minis:eren. Detta är en fråga, som man redan frin många håll hörer besvaras. Utan att vara tveksamma om vår egen åsigt derutinnan, snse vi umediertid grannlagenbeten fordra, att uppskjutz vårt yttrande i denna del, till dess men får böra omdömet deröfver än mer stadga sig, ubsroende af all bearbetning ifrån Aftonbladets sida. Vi afvakta såled.s för det första hvad man kan inhemta, dels af representanternes tanka derom, dels också ifrån reformvännernas sällskap, som utan tvifvel snart komimer att å nyo sammanträda. KONGL. MAJ:TS NÅDIGA SKRIFVELSE TILL RIKETS STÄNDER, med förslag till ny Bik:dagsordning, jemte en dervid fogad särskild artikel, äfvensom, i sammanhang dermed, till ny Regeringsform; gifven Stockholms slott den 1 Maj 1848. Medelst nådig skrifvelse den 42 November 4847, öfverlemnade Kong!. Maj:t, vid början af denna riksdag, till Rikets Ständer det förslag till Svenska Nationalrepresentationens ombildning, som blifvit utarbetadt af den särskilda kommitt, hvilken, med anledning af Rikets Ständers underdåniga framställning, blifvit för detta ändamål af Kongl. Maj:t tillsatt. Under förklarande af sin nådiga vilja, att åt allt hvad med denna rikets angelägenhet hade gemenskap. oafbrutet egna synnerlig uppmärksamhet, yttrade Kongl. Maj:t vid detta tillfälle sig jemväl hysa den förmodan, att Rikets Ständer skulle åt densamma lemna den lugna och oväldiga pröfning, som fosterlandets sanna väl och sakens vigt kräfde. — Kongl. Maj:t har sedermera förväntat, att denna stora samhällsfråga, som under nära fyratio år utgjort ett föremål! för nationens alltmera stegrade deltagande, skulle kunna hos Rikets Ständer vinna den snara utveckling och lösning, som densamma påkallade. Då likväl den stridighet i åsigter, rörande hufvudgrunderne för ombildningen af representationen, somälänge varit rådande, äfven nu vid behandlingen af frågan visat sig fortfara på ett sätt, som aflägsnat hoppet att på denna väg få den till ett efterlängtedt slut befordrad, har Kongl. Maj:t, för att i den ordning grundlagarne föreskrifva, fortskynda frågans afgörande samt derigenom söka förekomma söndring inom landet och tillvägabringa den endrägt, som ensamt kan emot yttre fiender och inre oro gifva staten styrka till lugn, utveckling och förkofran, ansett sig af konungslig pligt uppmanad, att låta utarbeta och för Rikets Ständer härmed till grundlagsenlig behandling framlägga förslag till sådan ombildning, så väl i afseende på val af folkombud, som på sättet för desses sammanträde och verksamhet. Detta förslag till ny Riksdagsordning är, i enlighet med tidens och samhällsutvecklingens fordringar, bygdt på den grundsats, att representanterne skola af folket utses medelst samfälda val. Genom antagandet af denna grundsats skulle den nuvarande ståndsindelningen samt all sjelfskrifvenhet till utöfvande af riksdagsmannakallet upphöra. — Då Kongl. Maj:t nu inför riksståndens sjelfskrifne eller valde ombud framträder med ett på så beskaffadt