Styrman,, sade han, seende forskande omkring sig, vill ni skaffa mig litet jord från ballasten för ett träd bär? Kanhända har ni någon låda eller tom tunna? Jord? från ballasten ? frågade Storhjelm, skrattande högt; hvad menar ni med det, herr doktor ?n ;Hvad? Jag menar litet jord af ballasten. Ni har ju vanligen litet jord till ballast, och min Simplex Magnus Merboldensis må växa i den, tills vi komma till Rio Janciro.n Förlåt mig, min bäste doktor, svarade svensken, )vi hafva nästan full last, som ni ser, och om vi hade hitfört någon jord till ballast, måste vi hafva kastat henne öfverbord, innan vi togo in lasten.n Sål svarade den lärde nedslaget, jag visste icke det ; jag tänkte aldrig på att det så kunde förhålla sig, Så, — ni har ingen jord ombord? Skada! Hade jag föreställt mig det, så skulle jag hafva tagit så mycket med mig från stranden som jag behöft, ty der är ingen brist. Men går icke en båt der tillbaka? Kunde jag icke med den få tillfälle att få någon jord om bord ?n ; Ingen af våra Låtar går iland, svarade sltyrmannen ; p)vi vänta kaptenen för att afsegla.n Hå l mnmlade doktor Merbold för sig sjelf; då lärer jag svårligen blifva i stånd att skicka Simplex Magvus Merboldensis växsode och grön ull Berlin; och olyckligtvis kan jag icke rita ett enda drag, annars skulle jag nog hjelpa mig. Nå väll, fortsatte ban, talande halfbögt för sig sjelf, jag vill göra, såsom en annan ryktbar naturaliesamlare gjort, som lika litet kunde rita, men icke destomindre utgifvit praktfullt illustrerade verk om sina resor: Derom vill jag gå i författning. Tack för er goda vilja, styrman!, utropade han högt, och sjönk lerpå i betraktelser rörande sina nyligen uppäckta resultater.