Aftonbladet – 28 april 1848, sida 3

OM GESÄLLFÖRORDNINGEN. För någon tid sedan lästes i Aftonbladet om en hemställan från korgl. kommerskollegium till Regeringen, att bemälde kollegium mitte få inkomma med utlåtande angående gesällförordningens ändring eller upphälvande. . Af denna och flera anledningar ha vi allt skäl tro, att Regeringen ämnar borttaga de öfverklagade vexatoriska stadganderna i denna förfatining, hvilza ställa hela gesällklassen i några afseenden utom lsgen. I elit fall torde det imedl:rtid icke skada att påminna om sken genom intsgar.de af nedanstående till redaktionen insända artikel i ämnet: Hargesällvandripgen minskats genom den år 4844 utgifna förordningen till inskränkarde och ordnande deraf? Fyra års erfarenhet tyckes kunna öfvertyga en hvar, att så icke är förhållandet. Önskligt vore att v ta, vid hvilken riksdeg Rikets Stärder ämna företaga någon ändring i nämnde så ofta öfverklagade förordning, med dess flera felsktiga paragrafer, hvilka äro menliga. för tusendetals mealemmar i samhället. Månne man ännu skall vänta längre? Stå icke handtverksgesäller, llkasom andra menniskor, under allmänna lagen tillräckligt, eftersom de skola genom nämnde förordning betagas det skydd, som tilhör hvarje annan? Här man då derigenom, att man egnat sitt lif åt handtverkerierna,. begått någonting så oerhördt, att Man icke förtjenar: detta skydd, lika med öfriga samhällsklasser? Måtte då en gång den föttigare delen af svenska allmänheten komma derhän, att inse förderfvet af att egna sina barn åt batdiverkerierna. Då den nja Handtverksordningen upprättades, kunde äfven lagstiftande makten hafva stadgat, rörande de fordna gesäll-lådorna i riket, om dessa penningars användande till Pensionsanstalter för gamla orkeslösa handtverksgesäller, i stallet att dessa DU kringspridda medel, då de efter egot godtfinnande få förvaltas, ganska säkert komma att flarestädes onytiigtvis förskingtas. Hade bärom förordnats något ancsmålsenligt, så hade likvål något varit gjordt. Söken att vidtaga anstalter för betryggandet och lyckliggörendet af de fattigare arbetande klassernas ålderdom, och statens: fängelser skola i framtiden mindre befolkas, och ickeintraffa, såsom nu är kändelsen, att en del döfvar-tanken på sin vanlottade framtid i fylleriet, hvaraf följer sedeslöshet och beträcende al! lasternas och brottens bana Skulle en representatiorsiörändricg komma i verkr ställighet, så har man likväl sior anledning till farhåga, att de privilegierade klasserna nog laga så, att den blir på ett skeft sätt, att arbetarnes rätt jeke kommer i fråga att tages i betraktende, ebuiu de icke så alldeles äro varda att förakta. Det ficnes bland dem många med känsla för Räll och Sanning, och som, ehuru de icke varit i åtnjutande af någon högre lärdom, Hkväl äga tspkeförmåga ceh från sina spädaste år varit bekanta med fattigdo