Aftonbladet – 22 april 1848, sida 7

TERRASSER vände till sin herrskarinnas rum, medan den gamle mannen mekaniskt undanröjde de hvarjehanda artiklar af bagaget, som lågo framför honom. Horatio tillade ytterligare några uppmuntrande ord, och klappade Achille sånyo hjertligt på axeln, hvarpå han återvände till sin förra plats, en soffa i ett hörn af hytten. Främlingen, rörande hvilken kapten Finngren icke hade sig något bekant, såsom han förklarade för Mr Walker, var under denna scen ifrigt sysselsatt med att ompacka några koffertar och sörja för sin beqvämlighet, Bland hans opackade eftekter såg man sjömanskläder för olika klimater, en sextant, några sjökort, en sjömansvärja, som icke var för lång att passera för en dolk, och slutligen en bundt flaggor af en egen konstruktion. De utgjordes af lappar af vanligt linne, omkring 1 aln breda och somliga 2!, alnar långa, af olika färger, och några med särskilda kännemärken. Dessa lappar voro satta på längden, med små hål omkring två tum från hvarandra, På flaggstångssidan var ett stycke segelgarn, något längre än tyget, med metallkrokar, så att två eller tre af dessa lappar kunde inom få minuter fästas tillsammans, hvilka då bildade en passande signalflagga. : Om Horatio befunnit sig i ett lynne, att han kunnat gifva akt på främlingen, skulle det icke hafva undgått bonom, att ban från särskilda bundtar och fickor på sina kläder sökte ut vissa flagglappar och satte dem i: ett slags systematisk; ordning. Hvarföre detta sätt att dölja dem blifvit antaget, om: den resande fann det nyttigt för att afleda eller åtminstone försvåra de vakande auktoriteternas visitation; lär oafgjordt.