Aftonbladet – 15 april 1848, sida 2

— Dagbladet för i dag innehåller några häftiga och nästan bysteriska klagorop öfver Aftonbladets försaenta djorfbet att, råsom det säges, begagna alia medel, utan afseende på deras beskoffenhet, för att infamera dets. k.koniraförsliget till programm i representationsirågan. För att förminska verkan af Aftonbladets yttrande om detta programm, framhåller Dagbleadsinsändaren såsom en djerfhet utan like, att Altonbl. påstått detsamma kunna leda till ett öfvertag åt rikedomen af lika förhatlig egenskap, som deu sednaste vallagen i Frankrike; och för att få en skenbar anledning till detta påstående, har insändaren citerat en mening ur A. B. stympad, hvarigenom det ser ut soma om vi egentligen velat inbilla publiker, att den franska vallagen innefattat en graderad röstskala. Uu A. B. står visseriigen en punkt, hvaraf genom en oegenilighet i sammanstillvingen emellan orden: graderad röstskala, och orden: de få rikas absoluta öfvertag i förening med embetsmannavälde, som på de sista 18 åren verkat så gaycket ondt i Frankriken, kan dragas den slutsatsen, som om A. B. hade veist söga, alt graderad röstskala fuanits i Frankreke, hvilket Dagbladsinsändaren derlöre gjort sig besvär, att på ett superbt och dundrands sätt vederlägga. Vi hoppas likväl, att man tilltror oss så pass mycken kännedom om en så allmänt bekant inrättning som den fransyska vallagen, att det inses ait nyssnämnda oagentlighet i uttrycket, som lizväl icke gör någon förändring i sjelfva slutsatsen, endast :2ppstått genam ett tillfälligt tryckfel, neml. genom utelemnandet sf ordet: af emellan orden: ich och den, då meningen blifver följande: så lår det icke kunna döjjas, att alla lyten och missförbållanden af graderad röstskala, och af de få rikas absoluta öfvertag i förening med embetsmannavälde, som på de sista åren verkat så mycket ondt i Frankrike etc. Hvad sjelfva saken betriffar, är det lätt begripligt, att om ock 2:dra punkten af reservanternes progragam in nehåller, att hvar och en som skattar för eget yrke skall ega valrätt, så fianes dei med antagande af den graderade röstskalan ingenting soma hindrar, att t.llägga den ena medborgaren flere hundra gånger så många röster, som den andre, ifell men t. ex. tager värdetaf ett hem