Aftonbladet – 15 april 1848, sida 1

Söderhamn och Hudiksvall, emottagas ut: Hr P. FALES Kryddbod i buset AA 17 vid Drottninggatan, och skola vara inlemaade sodnast kl. 8 e. m. ofvanberörde dag. Paketernma till sistnämnde städer hefordra från Gefle med första lägenhet. AV frakt botalas härstädes —— AA 2 2RDETOESEDOTAOMSEEDEET BATESNBO ROTSEE TOKER — KORRESPONDENS-ARTIKEL. ; Berlin den 3 April. CI går öppnades den förenzde landtdagsn i Berlin. Jag har afvaktat dsgen, för att skrifvs, derföre att det tycktes ovisst om denna landtdag skulle komma att hållas eller icke, sedan en så stor delaf landet hade förklarat s:g emot ammankallandet. Vår revolution af den 48 cch 49 Mars har gjort Preussen fritt och tryckt in:eglet på rörelssrna inom Tysklard. På Preussen beroådel allt. Militärstaten och byråkratien, som voro så djupt rotfästade, cch i 33 år hade beherrskat Preussen helt och bållet, måste krossas här, om öfver hufvud någonting skulle kunna uppkomma genom tyska folkets fosterländska bemödanden. Makthafvarnes blinda öfvermod förhjelpte oss till segern, som aldrig skulle kunnat blifva så fullständig och hade fordrsat ling tid för att nå samma mål, om den icke kunde utföras med barrikader under haglet af kulor ch skrot — på sätt som skett. Prinsen af Preussen var den hårdnackade representanten af militärdespotismen; han miste bringas derbän att fly; han är nu i England. Hela kamarillan, som kripghvärfde konungen, — dessa ministrar och guast!ingar, bönesyskon och hycklare, dessa högmodiga byråkrater, som grånat i hofluften, — de äro nu kringströdda i alla väderstreek, och finna knappast någon tillflyktsort undan stormarna och det ansvar, som de förr eller sednare icke tirde undkomma. Så fulländad är omhvälfningen, att den epringt i luften hela det i åtta år oaflitligt påbyggda torverket af en så kallad kristligt rådplägande monarki,. Icke en bit deraf är qvar; likasom genom ctt: trollslag finna vi oss plötsligt förvandlade till ett från alla fjettrar förlossadt folk; vi, om ännu på lång tid icke hoppades se någon af dessa fjettrar falla. Mitt sednaste bref innehöll en kort skildring af gatustriden och dess utgång; det omnämndel prinsens af Preussen flykt, folkets baväpning, och det provisoriska kabinettet, med grefve Ari nim i spetsen. Den 22 utlofvade konungen allt! hvad man begärt. Vi fingo löfte om ena samhällsbyggvad med valrepresentation på den vidaste grundval, — om tryckfrihet, föreningsrätt, jarylagskipning, en reprecentation, som vid alla vigtga fall skulle äga afgörande röst, ansvarig minister, oberoende domstolar — kort sagdt, om alla möjliga till ett verkligen ordnadt samfund hörande rättigheter. Det innehållsrikasta bland alla löftena var likväl att Preussen hädanefter skuile sammansmäl:a med Tyskland (2dass Preussen fortan in Deutschland aufgehenl. -ollte); och i ett drag, likt en förtviflad spe-l lare, som sätter hela sin välfird på ett endal kort, förklarade konungen att ham skulle stilla sig i spetsen för Tyskland, och stå framför det gemensamma fäderneslandet under de faror, som botade det inoch utrikes. Jag har redan omnämnt den här allmänna öfvertygelsen, att om konungen hade afgifvit samma förklaring fyra veckor förut, så skulle hela Tyskland fallit hoaom till, i hänryckningen. Men nu, efter en strid med folket i sin hufvudstad, — midtibland lik, blod och ruine;; — tycktes hela detta tilltag snarare likna en skådespelarefint, än en sannekyldigt storartad bandling. Ingen trodde, ingen litade på honom i Tyskland; ty i åtta hela år hade man gäckat det. Tyskland emottog alltså med hån hans förklaringar; särdeles var detta händelsen i Biden och i Wiens. På sednare stället anade kejserliga hofvet en usurpation, och lät genom det officiella bladet sprida de mest sirande uppsatser emot konungen sf Preussen, som ville stöta kejsaren ifrån tbronen) Men detta Ösiterrike står på brådjupets kant och botas: med förderf och fullkomlig styckning. Sammansatt af ungerska, italienska, slavonska och tyska länder, söndrar det sig i sina beståndsdelar. Ungrarne fella ifrån; Italien har befriat sig; de polska andelarne skola göra detsamma, och af den mäktiga kejsarestaten återstår sedan icke mer än de tyska arfländerna. — I Baden, som gränsar till Frankrike och Schweiz, önskar ett parti republiken, och förbereder sig dertill. Bäjrarne hålla fast vid sitt furstehus och skulle gerna se Wittelsbachska stammen på tyska kejsarethronen. I Wärtemberg bar konungen högsinnadt förklarat, att om Tysklands väl så fordrar, vill han otvanget nedlägga sin krona och blifva tysk medborgare. I Braunschweig har hertiven gjort en dylik förklaring. I Hannover åter har den gamle konung Ernst August endast för nöds skull fogat sig efter folktviljan och tilens storm. 1 Sachsen hade man linge hoppats att med Preussens bistånd kunna mota ramskridandet; och hade statshvälfningen i Berin icke mellankommit, så skulle Leipzig och Dresden nu vara bevakade af preussiska troppar. Derföre stöta sig Sachsarne mest på att konungen af Preussen vill träda i spetsen för fyskarne; då skulle helst se Sachsen der, ty de tilltro sig sjelfva den största politiska bildningen i Tyskland. Således röner Preu:sen största motståndet ifrån Baden, Bijern, Sachsen och Österriko, mot afiigten att anföra det nya Tyska Förbundet; och nnan detta förbuad ännu är skapadt, skåda vi dess ansenligaste beståndsdelar i häftig trid sins emellan. Det är en oerhöri uppsift att här upprättbålla ordning, förtroende och sämja; och endast den högsta och mest jelfuppoffeande fosterlandskärlek förmår utföra stt verk, som, i fall det blir utfördt, tillhör le mest storartade bistorien kan komma att omförmäla. Fyratio millioner tyskar vilja förena sig till