Aftonbladet – 12 april 1848, sida 1

UTRIKES, SPANIEN. Franska tidaingar berätta, att ett försök till republikens proklämerande i Madrid, som skulle hafva föregåtts af ett upplopp, natten emellan den 26 och 27 Mars, blifvit med stor blodsutgjuteise qväldt cch att bufvudstaden af Narvaez blifvit förklarad i belägringstillstånd. De häktade upprorsmännen hafva blifvit ställda för krigsrätt. : ITALIEN. Ealigt Wienertidningar ifrån Lombardiet, af d. 24 Mars, skulle general Radeizky åter bafva intagit. Milano, efter en mördande strid. Den fullkomliga grundlösheten af dessa rykten uppdagss likväl af sedermera anlända Milano-tidningar för den 27 och 28 Mars, och af en i bladen för den 27 meddelad dagorder af Radeiz:y, daterad den 26 Mirs, i Crema, som ligger långt ifrån Milano. Deri tillkännager han att händelserna i Milano och andra städer föranlåtit konom att sammwandrasga alla sina stridskrafter; — att fredliga invånare bade ingenting att befara; — att beväpnads skulle ställas infö: krigsrätt, — och att bans troppars orubbade trohet och stora antal, gåfvo bargen för det fullständiga utförandet af denna förklaringv. I ett af de andra Mslanob!adsnumrorna. fö rekommer en rapport till provisoriska styrelsen i Milano, från krigskommitteen i Bresciz, enligt hvilken chefen för österrikiska generalstaben, Echönhils, 2 öfverstar, 2 öfverstlöjtnanter, 31 officersre, 800 man infsnteri, 60 dregoner, samt delegaten Breindl (en från oroligbeterna i Galizen beryktad österrikisk polisagent) hide bifvit tagna till fånga af Lombarr derna, som vid samma tillfälle eröfrade 3 fältkanoner. Skrifvelser från Iaspruck 2f den 29 Mars besanna Radetzkys nys 2nförda dagorder för den 26, genom uppgiften att han koncentrerade sir aa troppar för att hålla passet emellan Tysklard och Italien, igenom Ty:o!en, öppet, och nvänta ankomsten af en armåkir ifrån det inre Österr:ke, till kommunikationens återställande ötver Udine. Tillika berättas stt det Lombardovenetiansia exkonungar.kets vice konung befann sig vid samma tid i Bo!zen (Bolzano), och att man i Inspiuck hade bildat en landtdeputation till ledning och organisering ai Tyrolens försvar emot Italienarne (!). Dessa, tom kunna påräkna mycken sympati i södra Tyrolea (hvars befolkning är italiensk) hade nämligen öppet förklarst sig ärna uppsätta gränsmärket emellan Lalien och Tyskland på spetsen af Brenner, hvariger om alla rilitäriskt wvigtiga punkter i alpbygden skule komma ur Tyska Förbundets våld. SCHWEIZ. De i Schweiz varande tyskarne bafva, efter sammankomsten i Bern och Biel, beslutit upprättandet af en Tysk legion ifrån Schweiz, till en början 3000 man stark: 40 bataljoner om 500: man hvar. Befälet anförtros åt ett krigsråd om 7 personer, hvaribland näzmnas hrr Becker och Schäler, hörande till landammannen Ochsenbeins adjutasntkår under tåget emot söndringsförbundet, samt ingeniörofficeraren Daffner, förut i bäjersk tjenst. E:t vid samma tid utfirdadt programm, innehållande 7 srtiklar, förklarar att tyskarne i Schwz anse för en helig -pligt att, lika som de i bembygden bosatta tyskarne, våga lif och gods i den stora striden för Tysklands pånyttfödelse. DEREN BrSGERHOLI, De nya stats-ministrarne, grefve Sparres