höriga tid utgifvas. Stockholm d 7 April 1848. UTRIEES. ENGLAND. Den 20 Mars hade Londons bank en fond klingande mynt och disponibla papper on 411,256,144 L, ett belopp, som öfverstiger all -Jhvad banken innebaft på en gång, sadan des Iveckobokslut begynt offentliggöras. ÅA ena si dan såg man väl häri en uomordentlig solidi tet hos banken och trygghet för statspappers prisens upprätthållelse; men å den andra röjd denna massa af hvilande kapital en omisskänn lig stockninz i allmänna rörelsen. — Samm: Idag sades 360,000 ligga i ordning att afsän Idas till franska banken i Paris, hvilken, son bekant är, för några måneder sedan bistod Lon Idons bank, som då var i förlägerhet. BELGIEN. I En ansenlig friskara från Paris har gjort et helt och båilet misslyckadt försök att prokla mera republik i Belgien. Dessa franska repu blikaner synas icke hafva vetat eller ihågkom: Imit att konungen af Belgien, genast efter stats hvälfningen i Frankrike, öppet bade tillkänna silvit för sitt folk, att om äfven det önskade republik, så skulle ingen droppa blod förspit las för den saken, emedan ban då ville drag: sig tillbaka i privatlifvet; och ait belgiern: hade besvarat detta tillkännsgifvanda med för klaringen af sin fullkomliga belåtenhet mer den nuvarande statsförfattningen och styrelsen En följd häraf var, att när en del af den republikanska friskaran från Paris, öfver tusen man stark, anläcde på belgiska jernvägen till Quievrain, med ea ångvagnsfora d. 25 Mars så fann den sg på jernbansgården oförmodadt omringad 2f troppar jemte artilleri. De efte: vanligheten utenföre låsta jarnvägsvagnarne Öppnades blott en i sender, och främlingarne arresterades genast. En annan fora, lika manstark, reste tvärtigenom Quievrain, men blef på nästa station, i det inre af Belgien, mottagen på samma sätt. Belgiska soldater utförda häkningsåtgärderna; men belgiska bönder och grän:sinvånare hade från alla båll skyndat väpnade till bengårdarne, för att understödja manskapet, och biträdde med de talrika fångarnes be: vakning, när dessa efteråt flockvis affirdes å! olika håll. TYSKLAND. Ryska sändebudet i Preussen, hr v. Meyendorff, har med familj och hela legationen lemvat Berlin, den 27 Mars. Det uppgifna skälet för afresan var en förgripalse i Königsberg mot fortskaffaingen af en rysk depesch. Folket derstädes hade trott att depe.chen var ifrån hofvet i Berlin, och åsyftade påkallandet af ryska troppar till Berlinaraes och Preussarnes qväsande, en åtgärd, com måste träffa Königsbergarne i första haad, och den de alltså sötte förekomma. Detta tillfålliga skäl till brytning skulle dock, under vanliga förbållenden, lät kunnat undanrödjss genom en ursägtande förklaring från Berlin och en räfst med posterqvestrerarne i Königsberg; waen man inser öfversllt i Tyskland att ett krig med den östra grannen står för dörren, uten behof af någon anaan utmaning än den som ligger i Tysklands förändrade statsskick. Kan Ryssland; — fråsar man i Tyskland — skåda med lugn att de till döden dömde Polackarne hafva i Berlin blifvit befrisde och af ett jublande folk beledsagadse som triumfatorer? — att den polska fanan svajar bredvid den trefärgade tyska, såsom sinnebild af hvad som stundar? — Omöjligen kan tzaren förbise att de polska ststsfångarne i Preussen, hvilka gå nyss förut hafva bjudit banden åt Polens resning, skola bättre nu än då kuana begagna ögonblicket för polska nationalitetens återställelse, och finna mera öppna öron i Polen än någonsin. Tyskland har likväl vid ett sådant krig ingenting att befara: men väl Ryssland. Ryssland har att frukta för Polen, för sin tysta befolkning, för sin andra hufvudstad Moskwa, de rättrogna Ryssarges heliga stad, för sin mäktiga ur-moskovisiska adel, som gerna vill vara herre sjelf cch endast med misslynthet fördragit på tzarernas tron en dynasti, hvilken den räknar bland e utländska. Man ser revolutioner utbryta der man minst anat dem, och Ryssland är på intet vis betryggadt deremot. I trots af censur och gränsbevakning smwyga upplysvingans gift och de franska ide:rnas omkring i landet, och verka så mycket kraftigare ju h-mligare da spridas. — I ställstför aut frukta ett ryskt krg, h-ppas vi tvärtom derpå. Det skulle erbjuda oss medel att för framtiden batrygga cisilisationen, alt förlossa våra bröder i Östrsjöprovinserna från deras babyloniska fångsnskep, och att sålunda återvinna för det gemensamma tyska fam funde!, hvad det för!orar genom det tyska Pulens åte:förening msd det öfriga Pulev. Att åt Tyskland vinmr tillbaka en lingsträckt Ö tersjö-kust med ypperliga bamnar, vore at tillbakatränga Ryssiind i den för detsamma tillbörliga ställningen af asiatisk wskt, com det ionehede före Peter I:s tid. Åt England och Frankrike måsta vi öfverlåta Tyrke flottans bålande i schzsct. ell. r dets lämpliga reduktion, på det icke Ry:saraes sjelfber, skare måtle i en snabb vändning kunna bemäktiga sig Sundet eller Dardanelterna. TH laxds skola vi deremot ombesörja våra angelägenheter :jelfva. Bondekriget i södra Tyskland bar numera upphört nästan öfverallt, s:dan egarne till de flesta herregedsen formligen afstått från de gamla feodalbördorra och öfverenskommit med sina underhafvande om jenkniogar eller billiga ve