Aftonbladet – 7 april 1848, sida 2

anda i Calmar — denna sambällighet inom vår stad, som låter oss hoppas och förmoda eit varmt fosterlandsintresse för dagens stora frågor,. — I tidningen Najaden, läsas följande reflexiorer angående inom Carlskrona samhälle vunnen erfarenhet om allmänna val och rösträ:t per capita: Då reformfrågan, frågan om allmänna val, röstberäkningens grunder m. m. nu åter med mera liflighet kommit till tals både offentligen och enskildt äfven i vår goda stad, vilja vi till, hvad vi sednast härom yttrat, fästa motståndarnes. till allmänna val och röstning per capita uppmärksamhet på ett förhållande, som redan länge existerat så väl här, som säkerligen på många andra orter både i stad och på land. Alla val till kommunala befattningar äro redan allmänna och ske per capita; många andra kommunens frågor, deribland äfven beskallnings-, afgöras på enahanda sätt, på det samma sätt, hvilket man nu, då fråga är om tillämpningen i afseende på alla de enskilda kommunernes gemensarahet: Representantsförsamlingen, förespeglar såsom medförande de största, samhällsupplösende vådor. Hafva då några vådor inträffat i det lilla samhället? Månne ej ännu och länge, kanske alltid, de så mycket omtalade massorne, folket, äro mera direkt intresserade i och af deras egne kommuners angelägenheter än af statens i dess helhet? Har man något exempel på, att massorne begagnat sin valoch rösträtt att öfverflygla penningenp, intelligensen, den högre bildningen c.? Jo, vi minnas verkligen ett tillfälle, då en massa husegare af amiralitetsförsamlingen voro af intelligensen, den högre bildningen c. uppkommenderade för att kullvotera stadsförsamlingeps; men icke föll det någon af det liberala valoch röstningssättets motståndare in att då finna det orätt, att 10-riksdalers-stuganps egare röstade och röstade lika med den största 2-vånings-stenhus-byggnads. see — Öresundsposten för den 4 April innehåller följande rörande de danska sakerna: I de sista dagarna hafva åtskilliga danska kanonslupar, bogserade af ångfsrtyg, passerat här igenom sundet för att afgå till södra Jylland och Slesvig. För hvarje sådant fartyg har saluterats från Kronborg och man har hitöfver ganska tydligt kunnat höra de entusiastiska och oändliga hurrarop, hvsrmed de blifvit helsade från Helsingörs hamn och hvarmed manskepet åter i sin ordning bjudit sina efterlemnade l:ndsmän farväl. Det är något i hög grad bänförande att se ett folk med detta stolta och glada mod draga ut i striden för fosterlandets rätt, och om än från denna sidan af sundet inga burrarop följt de bortdragande danska gossarna tillvägs, så hafva våra tysta välönskningar imedlertid gjort det, och mer än en har kanske i sitt bjerta önskat att kunna vara med på den modiga färden. Konungen har, under ofantligt jubel, på jernvägsgården tagit farväl af den afmarscherande 7:de bataljonen och Kastellsjägarne. Hufvudstadens borgarväpning blir nu omorganiserad under dess nye chef, öfverste Bruhn. Främmande sjöfolk, när de äro vänskapliga makters undersåter, få tillsvidare tjena på danska skepp. Samtliga Dragöers skeppare och styrmän hafva erbjudit sig att bjelpa till med utrustningen af den kongl. flottans skepp. . Den gamla Fredrik d. VII:s enkedrottning har gifvit 5000 Rigsbankdaler till krigskassan. Patrioten Drewsen har gifvit 1000 Rbd, som på krigsministerns ordres blifvit aflemnade till finanserna. — Man läser äfven i Oresundsposten, följande: På speciell uppmaning från Danmark får red. af Öresundsposten härmed fästa allas och enhvars uppmärksamhet på den synnerliga tjenst, som för ögonblicket skulle lemnas de danske i deras pågående ädla kamp för sitt fosterland, genom ait äfven bär i Sverige öfverallt samla gevär och vspen, för att sändas till Köpenhamn och der säljas antingen till regeringen eller enskilda. Så länge vi icke få slåss för och i förening med dessa våra tappra skandinaviska bröder, är det minsta vi kunna göra att lemna dem våra öfverflödiga vapen i händerna. Vi vilja tro. att det svenska stålet skall hedras af att föras af sådane män i en sådan strid. På samma gång tager red. sig friheten göra de resp. ångfartygsredare oppåt landet upp: märksamma på den särdeles goda konjupktur, som i närvsrande stund ett eller par hit i Sundet gensst nerskicksde ångfartyg kund: ha att påräkna, enär de vanliga ängbåtarno för trafiken på detta farvatten blifvit på obestämd tid tagna i anspråk af den danska regeringen.