Aftonbladet – 7 april 1848, sida 2

— Ur Calmar-Posten hemta vi följande redogörelse för den reformbanket!t, som hölls: i staden Calmar den 29 Mars. Man ser deraf att ett antal af 450 personer deltagit i banketten, bland hvilka man med glad öfverraskning finner stiftets biskop herr doktor af Kullberg, som således öfvergifvit den konservativa sidan och inträdt i ledernaaf ett liberalt reformsällskap. Herr erkebiskopen skall vid underrättelsen bärom helt säkert med helig fasa återupprepa sitt bekanta valspråk: Det går en oro genom tidenl Sizt)l. Oasdag försiggick den förut omnämnda reformbanketten härstädes. Ej mindre än 150 personer från staden och landet hade tecknst sig inom den korta tiden al 8 dagar, och af dessa deltogo omkring 440 subskriberande i sjelfva middgsmåltiden å soe:etetshuset. Till värdar för tillfället hade sällskapet utsett kammsrjunkar Kuliberg, handlanden G. Håkansson och magister Sylvander. Hvad som utom den i Calmar ovanliga företeelsen af 450 subskribenter ger middagen och dess opinion en högre baydelse, är att nästan alla stadens embetsmän delto;jo i dersamma, och särskildt taga vi oss fribeten nämna stiftets styresman, biskop Kullberg. Innan middagens början och på en preliminär öfverliggning bemställdes till sällskapet buruvida opinionen skulle uttryckas för silmånna vaprincipen eller för pluralitetens grundsats i Konstitutionsutskottet — då den allmänna valprincipen med enbälliga röster antogs till grund för middagens opivion. Den här förlagda musikkorps exquerade under hela middagen taffelmusik och fanfarer vid skålarnr. Borgmästar Eagzall öppnade dessa med en icast för Hans Maj:t Konungen och tolkade i ett tyckl:gt tal, som flera gånger afbröts af bifallsyttringar, konungens ställning till folket och folkets till konungen. Skålen dr:cs under niofaldigt enthusiastiskt burrarop. Derefter uppspeltes af rusikkorpsan folksången, i kvilken bela sällskapet del:og. Sedan konungens skål var drucken, uppsteg kammarjunkar Kullberg och föreslog en skål för Representationsreformer, stödd på Allmänna valprincipens. Skålen beleds:gad:s af ett snillrikt tal, som oupphörligt afbröts af atormande bifallsrop och verkfigen tycktes enthusiasmera talaren sjel. Derefter proponerade magistsr Sylvander en skål för Fäderneslandetn. I ordningen efter Lonom uppträdde hand!. G. Håkanssoa med en skål för ;Sveriges Handel och Sjöfart, Handiverkerier och Fabrikers. Dessa sednare skålar emoitogos äfven med bifal!srop. Borgmästar Ezgzell afslöt akten med en skål för Calmar stad. Det hela hade något imposant och storartadt och fir det än mera genom sin betydslsa afen opinion från stadens talrikaste och mest bildade medborgara, hvilka offentligt förut antogo som oeftergifl:gt vilkor den allmänna valprincipen som sällskapets opinion samt med detszmma o gillade Komstitutionsutskottets fattades beslut i denna sak. Vi glädja oss åt depna politiska anda i Calmar — denna sambällighet inom vår. stad, som låter oss hoppas och förmoda eit varmt fos:erlandsintresse för dagens stora frågor.