Aftonbladet – 6 april 1848, sida 2

intet vs sall imedlertid franska rezeringen taga något steg för beordrandet af dei Frankrike varande polackarnas beväpning eller utrustning, innan man fianer att deras landsmän gjort uppresning hos sig. Justitieministern hade underrättat hr Ney de la Moscowa (son af marskalken Ney och förut prins af Moskwa) att prov. regeringen icke blott rehabiliterat hans fad:rs minne, utan äfven tänker låta uppföra ett monument på det ställe, der han blef arkebuserad. Upphäfvandet af dödsstraffet för politiska förbrytelser har räddat lifset på en viss Lucien de la Hadde, som förrådt sina republikanska bröder genom hemlig brefvexling med hr Guizot. I Havre hada flera fallissementer egt rum. Da hufvudsakligaste voro: S. P. Devot et Comp., Covurant et Comp. Quertier och Gdsfroy, Meiua et Cop., E. de Pierre, Grdret et Cowp., H. Kock et Comp., Mosueron Dupin, A. V. Vilbien Roubgeau fi!s et Comp. Cb. Saglio et Comp., Cochereau le Bertre et C,mp., H. Ganneron et Comp., Viel Durand et Comp. Provisoriska regeringen har utsatt valen till nationalförsamligen på d. 23 April och församlingens sammankowst till d. 4 Maj. Det bäjerska interimistiska sändebudet i Paris hade officielt underrättat provisoriska regeringen om Konung Maximilien II:s tillträde till regeripgen. Det troddes att Ludvig Filip af Orleans skulle snart l:mna Clarewont. Han ämnar köpa en egeniom i grefskapet Lancaster. Provisoriska reseringen har nu inslles tillåit bankerna i Lyon, Rouen, Bordeaux, Nantes, Lil!e, Marscille, Havre, Toulouse och Orlezns, att icke inlösa sina sedlar tills vidare, och påbjudit deras emottagande i aila uppbördsoch allmänna kassor. Deremot har sedelstocken: belopp för hvarje bank blifvit bestämdt. Frnska bankens sedelstock får ej öfverstiga 350 millioner och departementalbankernas inailles icke 402 u illioner. Beloppet 452 millioner för ett sådant land som Frankrike bör således ej förskräcka någon. Regeringer bar förklarat, alt allt hvad kommisssarierna i departementen kunnat i fråga om handeln och penningrörelsen tillfälligt förordna, nu ans:s återkailadt, samt att de icke äga vidare i dylika angelägenheter inställa Irgens allmänna påbud ut:n att provisoriska regeripgen derom förordnar. Det firanciella tringmålet fortfor ännu, och åtskilliga af regeringens beslut i beskattningsväg, hvilka trycka på stalspapperen, hade till den 28 Mars förorsakat ett ytterligare fill af treprocentsfonderna till 42. Hr Louis Latrade, som icke blef motiagen som kommissarie i Bordezux, bar återvändt dit, med, Regeringens instruktioner. Som i 2nledning af tiildragelserna i Bordeaux, man sett i tidningar antydas att sinnesstämningen.der icke var för republiken, lemnar red. här, ett 0ss meddeladt utdrag af ett bref från en svensk i Bordeaux af den 48 Mers: När underrättelsen kom genom telegraen till Bordesux, stängdes alla bodar och genom fönstren utbängdes röda fliggor; stora folkmassor genomströfvade gatorna under roperv: Vive la republique! VWVive la liberte! och afsjungsndet af Marseljäser. Nationalgardet och linietrupperna uppbådades; men efter två dagars strid och skärmytslingar förenade sig kinietrupparne med foltet; prefekten och mären afsattes oeh alla insignier af konungamakten nedrefvos och uppbrändes. Då operan öppnades, gafs Den stumma af Porticion, hv2refter patriotiska sånger afsjöngos och slutligen Marseljäsen. TYSKLAND. Protes!er uppdyka från alla håll mot konungens af Preussen sjelftagna hägn om Tyskl:nds ordnande och försvar; såsom den vigtigaste dersbland torde man kunna antsga den, som förekommer i Wiener Zeitung för den 25 Mars; den säges i syftningen öfvereesstämma med det svar, som mottsgits af furst Liebnowski, hsilken af konungen i Preussen hade bbfvit afsänd till Wien för att inherata det kejserliga kabinetiets tanka om konungens proklamstion i ämnet. Tidningen talar likväl icke ensamt på Osterrikes vägnar; dess artikel bar till rubrik: Tyska nationens svar till konungen af Preussen., cch är för öfrigt af följande högst märkvärdiga innehåll: Ers Ma;t uppreser nu med blodig hand de tyska färger, som i åratal varit förföljda. Nationen bäfvar tillbaka för denna kungliga enatusiasm. Preussiska folket har aldrig upphört att vars tyskt; tyska nationen öfverraskes när E. M. nu först förklarar detsammas införlifvande med ty: ska nationer. Att preussiska ständernas organer deltaga : hela Tysklands lendtdag, är en helig pligt. At E. M. äfven uppfordrar furstarne till delts gande, deruti ser tyska nationen med tacksam: het att E. M. i allt vill ansluta sig till sin: furstliga följeslagare. E. M. har rätt att en lagstiftande församling på detta sätt bildad af tyska furstar och stän der, måste under gemensam och fri rådplägning besluta om hvad som erfordras. Men E. M. måste inse, att rådplägningel icke är fri, att myndigbeten hos den försam. ling, af hvilken man fordrar skydd för fider r.eslandet cch tronen, är bruicn på förband ati den unga fyska samhällsförfattningen skull f E. M. bliva sirad på sin första lefnadsdag om det konungsl:ga Jaget vill? nu sätta sig of ver laglighetens väg, och sisom ledare påtving sig tyska nationen. nÖsterrikes fanor hafva bibehållit Tyskland flärcar undan alla to rmar ända tille nn: er