Aftonbladet – 6 april 1848, sida 1

6 eltermiddagen. EEE EE E—EE—EEEEERERE— NE är indeladt i åtskilliga hufvud-afdelningar, af hvilka den första följer här nedan: GRANSKNING SÅ VÄL ÅF LANDTFÖRSVARETS NÄRVARANDE ORGANISATION, SOM DEN AF CHEFEN FÖR LANDTFÖRSVARSDE PARTEMENTET FÖRESLAGNA, JEMFÖRDA. MED DETTA FÖRSLAG. Det, mål, hvartill man måste sträfva i fråga om Sveriges landtförsvar, är att med den möjligaste minsta kostnad under freden, i händelse af fiendtliga anfall, kunna åstadkomma d2 största möjliga försvarskrafter. Landets vidsträckthet medför nödvändigheten, att dessa försvarskrafter måste kunna skyndsamt anlitas, på flera, sinsemellan afligsna punkter. All t:nka på försvarets åstadkommande genom en stående arme är siledes overkställbar — endast en allmän beväpning kan uppfylla fordringarne på en dertill fullt tillräcklig försvarsstyrka. ij Ea sådan allmän beväpning förutsätter en förberedd kunskap och öfning i vapnens bruk hos den manliga befolkningen, samt en sådan organisation af stridskrafterna, att i hvarje rikets bufvuddel fianes genast att tillgå: anförare, kunnigt och krigsvandt eller åtminstone tillräckligt taktiskt bildadt befäl, och en tillräckligt ökad och med fältlefnad bekant styrka (stamtrupper), som kan gifva sammanhållning, efterdömen occh ledning åt de hastigt församlade stridsmassorna. Dessutom behöfves äfven under freden en ständig mindre styrka för fåstningsgarnisoner, den inre ordningens upprätthållande och vissa vapens fullkomlighat, hvilka erfordra mera än vanlig färdighet och skicklighet. : I ssmma mån ofvannämnde stamtrupper äfven motsvara sistnämnde behof, kan fredsorganisationen blifva mindre kostsam, cch ändock krigsorganisationens fordringar fullt motsvaras. Men för att tillvägabringa en sådan organisation af försvarspersonalen, och göra den fullt motsvarande ändamålet, måste följande vilkor uppfyllas: 4:0 Skyldigheten stt försvara fosterjorden måste vara allmän, och inträda då förmågan dertill börjar, för att fortfara så länge den bibebålles. Iarättningen af en landstorm, som inom egen landsbygd kan gifva försvaret ellar anfallet sin högsta möjliga kraft, är alltså det yttersta ändamålet. 2:o En del af försvarsstyrkan måste vera af den rörliga egenskap, att den, fullt organiserad, hastigt kan samlas och användas öfrerallt, der dess tjenst pikallas. Iarättningen af beväringsmanskapet bör således vara så fullständig som möjligt, så att det är nog stridbart och nog öfvadt, för att genast kunna möta fisnden. 3:o Ea stam måste finnas, som kin försäkra aationen, att äga ett tillräckligt antal instrukörer och ledare för beväringsmanskapet. Denna stam miste derföre vara så bildad och hängifven sitt uppdrag, att nationen till den kan sätta fullt förtroende, och det unga slägtet . för den hysa sktning och tillit. Frivilligt åtagande af uppdraget, uppmuntradt genom sidana lönevilkor, att personalen kan vara tryggad för sin framtid, äro vilkor derför. I den kan gerna hela armeens-underbefäl anses utgöra en del, och för öfrigt till desamma räknas den ständiga styrkan af de vapen, som fordra ständigare öfniag. 4:0. Befilet måste förena kunskaper med äen möjligase största praktiska skictlighet, och tillräckligt för att öfvertaga ansvaret för hela stridsmassans ledning, vara i tillfälle att egaoa sig åt sin pligt, med all den kraft, som bildning, moralitet och ekonomiskt ob2roende kunna erbjuda. Vilkoret för detta bef:ls verksamhet måste vara, att förtj-nsten och fjenstenitet betryggas om en framtid, men att redan pligters uppfyllande försäkrar om nödig utkomst. Befordringss systenet måste alltså lika litet innebära godtycke, som omöjlighet att forttomma genom ansträngda bamödandenr. 5:0. Armeens fördelning, måste ste på ett sätt, att den så vidt möjligt har en enkel och lika organism, lämpad efter folkmängden i distriktern2, med högre befäl i hufvudorterna. Bataljonen, såsom taktisk och ekonomisk enhet, måste utgöra ett helt försiz Brigaden bör blifva den administrativa enbeten; och den möjligen baböfl ga distriktindslningan tillika lämpas efter det strategiska behofvet. Lnotförsvarets nuvarande organisation motsvarar icke dessa fo dringar. Allmänna beväringsskyldigheten inträder för tidigt. Vii 20 års å!der är i allminhet den nordiska ynglingens kropp icke 1ro3 utvecklad fir att u-hirda svårare fatiger. Stedgandet att den yngsta klassen ovilkorbgen skall u:gå före den åldre, gör att den uppbådade delen är den minst användbara för fältlifvet, sarat att under krigets fortgång den öivade och tjenstvanda dePESTEN EES SONEN EVEN NERE färg och byggnad förrådde en blandning af AR mn. FITA vt ha hr dt.