Aftonbladet – 31 mars 1848, sida 3

blott hans enskilde landsmär, utan geografiens och historiens vänner i hela Sverige, med deltagande vänta. Det är otvifvelaktigt en glädjande företeelse, att vår fosterländska litteratur under den sednaste tiden börjat allt mer riktas genom monografier öfver de enskilda landskapen. Öfver de norra orterna egde vi i Abr. Hälphers tryckta samlingar och anteckningar rätt goda källor, för den tiden betraktadt. Numera äro de dock så 2ntiquerade, att man föga annorlunda kan beg:gna dem, än som uppgifter och skildringar at 3, sekel gamla förbållanden; alltså vigtiga nog att kärna för en viss epok, men utan synnerligt värde för den jemförelsevis ännu äldre tiden, likasom utan stort faktiskt innehåll i och för det närvarande tillståndet. Detta gäller i ännu högre grad Salvii beskrifning öfver Upland. För att nu icke vid:öra mängden af sednare provinsgeografier och landskapshistorier, som sträcka sig till nästan alla delsr af Sverige, må vi endast påminna om den ej längesedan utkormn Ny Smålands beskrifningo, af doktor Wieselgrep, som väckt så stort uppseende och strid i lägret, till följe af en mängd djerfva antiqvariska peradoxer, af hv.lsa dock många ej torde vara så förflugna som de kanske i början förekomma mången, hvilken vant sig vid andra historiska åsigter, och en helt olika bana för forskningen. Vi tillägga, att hr Cronholms arbete i afseende på karakteren högligen skiljer sig från d:r Wieselgrens; och det ser nistan ut, gom om han af ropen om det alliför svärmiska elementet i deitz, företagit sig att slå öfver till sjeliva motsatsen häraf, och gjort dst i nästan för stor grad. Vi tro att en medelväg kan gifvas emellan dessa begge ytterligbeter; cch skulle hafva önskat, att hr C., med sitt öfvervägande sinne för nykter och faktisk forskning, till någon del velat ingå i undersökning och besvarande af åtskilligt, som förekommer i hr W:s arbete, i synnerhet der det talas om ett urgammalt, i södra Sverige beläget östligt danskt välde, till motsats mot det vestra (på Själland, Jyllend o. s. v.) I hvad förbållande hir Skåne i forntiden stått till bvardera af dessa välden? Har det ursprupgligen utgjort ett rike för s:g? Är dess ur-befolkning i grund densamma som Själlands och de andra danska ö-stiftens? Eller har dennaj befolkning väsendtligen något närmare frändskap till Smålands och Biekings? eliter till Finvedens och Hollands? Likaså terde också mången bafva, i afseende på det geografiska, önskat, det hr C. velat upptaga något af hr Nilssons hypotheser om Skånes forntida höjd öfver oceanens niveau och desssänkning i sednare sider, hvilket skall intygss af den nu under vattnet liggande långa sandrefveln söder om Stanör och Falsterbo, -deruti märken lära gifvas, intygande dess läge ofvan vattnet, en gång. Dertill kommer hela den storartade bypothesen om Skånes landförening med norra Tyskland vid en tid, då Östersjön icke ännu gjort sitt genombrott ut till Nordsjön (Bilterna), eiler åtminstone icke haft sina nuvaramde gränser. Hr C. har icke ksstat allt detta under kritik. Största delen af hsns arbete har utgått från forsknivgar i archiverna, mera än i naturen, eller i landet ock hos folket sjelf. Men om detta vid åtskilliga punkter i afhandlingen kännes som en brist; så kan det kompletteras af någon framdeles skribent, hvilken deremot -äkert kommer att stadna i största tacksamhet för allt det förarbete hr C. undengjort genom undersökningar i förut okända eller icke begagnade akter.