Aftonbladet – 31 mars 1848, sida 1

RUNDER emeltacas ! iärsinemade Romer. U:celmirg ii ENE NRA PATINA RR OAEITASSE TATTIEISSIE EEEA Igen. Til följd af ännu rådande fruktan hos de förmögnare, hål!a dessa på sina reda penningar Rotschild har förklarit, att ban cch hans bröder alldeles icke ämna inställa sin bankir-rörelse eller draga sig från de orter i Frankrike, dej de nu hafva kontor; och att det var hans öfvertygelse, att de hus, som nu inställt sina b3 talningar, icke blott kunna skylla på zrevolutionsförhållandet, utan bafti alltför invecklade affärer. Angående det financiella tillståndet är ännu ingenting fullkomligt lugnande att berätta. Staten tyczes väl vara tryggad mot bankrutt genom regeringens energiska åtgärder och en mängd indragniogar på utgifterna; och en stor möngd silfver af alla slags artiklar har strömmat till myntet för att förvandlas till femfrancsstycken med republikens pregel, hvaraf en million redan hade blifvit myntade. Likaså ser man i hvarje tidningsnummer, att deputationer af arbetare komma till provisoriska regeringen med 2dresser, som utvisa den mest allvarliga och beundransvärda önskan att medverka till den nya ordningensfredliga befåstande, samt att de göra detta till en hsderssak. Några af dessa hafva till och med gjort kollekter, som de samla på fosterlandets altsre. Detta allt oaktadt, och fastän förmögenheten i det rika Frankrike icke i sjelfva verket förminskats, lider dock rörelsen af bristande förtroende. Ett enskildt bref till Red. med dagsns post säger, att nästan ingen bankier betalar invisningar, och utländska valutor kunna ej negotieras, hvilket allt visar, att de förmögnare ännu hysa farhåga för de kommande fem eller sex veckorna, tills landet hinner få en ordnad konstitution, och förvaltningen derigenom återvinner den styrka, att något nytt utbrott från befolkningens sida ejär att befara. Alla beundra både regeringens och folkets närvarande uppförande såsom stort och ridderligt; men man vågar ännu ej egna sig åt några spekulationer, som fordra tillhjelp af en u s räckt kredit och förlager; och det är likväl detta :om behöfdes. Tre procents fonderna stodo sednast i 51 3,, femprocents i 75. STORBRITANNIEN ocH IRLAND, Med undantag af några få repealförsimlingar i Irland, hade någon oro icke der visat sig, och uti de norra orterna af England samt Stottland hade lugne: fortfsrit. Drottningen bade d. 48 dennes blifvit förlöst med en dotter. Den 45 hade sir Casrles Napiers eskader ifrån Tajo ankommit till Cork, som det troddes i rättan tid, för att snart få något att göra i Östersjön. . Engelska tidningen United Service Gezatte vill veta att franska flottan i Toulon förses med 3 månaders proviant (?) och har befalining att hålla sig segelfärdig. TYSKLAND. Konungens af Preussen manifest till tyska folket lyder som följer: Till mitt folk och till tyska nationen. Med för:roende talade konungen för trettiofem år sedan, i en tid af stora faror, till sitt folk, och hans förtroende kom icke på skam; konungen, förenad med sitt folk, räddade Preussen och Tyskland från smälek och förnedring. Med förtröende talar jag i dag, i ett ögonblick då fäderneslandet sväfvar i den största fara, till den tyska nationen, bland hvars ädls siammar mitt folk med stolthet får räkna sig. Tyskland är fattadt af en ivre jisning, och kan från mer än en sida blifva hotadt af yttre fara. Räddning ur denna dubbla, hotande fara kan bloit vinnas genom den innerligaste förening mellan Tysklands furstar och folk, under en ledning. Jag öfvertager i dag denna ledning, uti farans ögonblick. Mitt folk, som icke skyr faran, skall icke öfvergifva mig, och Tyskland skall med förtroende ansluta sig till mig. Jag har i dag antagit de gamla tyska färgerna, samt ställt mig och mitt folk under tyska rikets ärofulla banår. Preussen sammansmölter från denna stund med Tyskland. Såsom medel och laglig organ, för att, i förening med mitt folk, ställa mig i spetsen för Tysklands räddning osh iåterförande till lugn, erbjuder sig den förenade landtdagen, som redan blifvit sammankallad till den 2 April. Min afsigt är, att åt Tysklands furstar och ständer bereda tillfälle att sammanträda med denna landtdags organer uti en gem-nsam församling, hvars form ofördröjligt skall närmare bestämmas. Den på detta sätt bildade provisoriska ständerförsamling skall ofördröjligea företaga en gemensam, fri rådplägning rörande erforderliga mått och steg uti den gemensamma inre och ytire faran. För ögonblicket är det af största nödvändighet: 4:0 Att upprätta en gemensam, tysk, folkmässig förbundstär;