Aftonbladet – 30 mars 1848, sida 2

annen nn ert yrke fullgör förordningens föreskrift rörande bans haka, kan jag icke med visshet afgöra — nog, att han till det yttre bär en konfedererads alla kännetecken. Betrakta honom noga, sennor Falsado, betrakta honom noga! Observerar ni icke, alt — Att misstanken bekräftar sig, att han är en unitarie ? Jag hoppas icke — jag menar icke det.n Hvad då? hvad skall jag observera ? Att den undra delen af hans venstra mustach är lagd i krok, ett tecken att han — Att han har krokiga tänkesätt som en konfedererad?, frågade Falsado med blinkande ögon, seende på främlingen. Nej! ett tecken att han rakar sig sjelf, och i det hela — och i det hela —, barberaren kramade sin cigarr på nytt, som ville han mot honom uttömma sin vrede — yoch i det hela... är... är... en man, för hvilken jag icke ville gifva sex styfver, med kännedom om förhandenvarande omständigheter och att han begagnar titel om en förrädare. Kanhända han icke alls rakade sig i Rio Negro, eller varit nödsakad att raka sig sjelfv, anmärkte Falsado, seende skarpt på främlingen, som hade återtagit samtalet om dödsfången med de andra gästerna. Icke rakade sig alls,, mumlade Pedrillo för sig sjelf; hvilket barbari! Huru gläder jag mig icke öfver civilisationens framskridande, som gör skägget till ett föremål för lagstiftningen och anbefaller rakning, Vare sig för att befordra utmärkta talinger i konsten, eller, såsom i närvarande fall, befordra industrien — manufakturerna! Ty den, som rakar sig eller låter raka sig, befordrar direkt eller indirekt af. sät!ning af rakknifvar. Ryssland och Neapel