Aftonbladet – 28 mars 1848, sida 1

28 OO So bS-kÄKÄP RO BPR BER nande andakt, uppsändande en innerlig bör till alla verldars herre, till alla tyranners do mare, som ransakar bjertan och känner dera innersta djup. En tåreström flöt från Dolores? stråland ögon; konvulsiviskt sammanknäppte hon sin: händer, åkallande Gud om skydd och själs styrka för den förestående stunden. Suckande, med beklämdt bröst, bad hon högt: Vi åkall dig! Herre, hör oss! Lättare är att lida döden, än att slita oss ur en väns armar vid schavotten, åt hvilken han villigt offrar -sig sjelf för din sak, under det slafveriets nat herrskar öfver vårt folk. Herre, vi förtrösts på dig i denna förtviflans timma! Upplys oss med din sannings ljus; vederqvick oss genom din alltstyrande makt; lifva oss med din eviga kärleks anda; styrk oss till kropp och själ, all vi icke må förfäras eller darra eller svigta i skiljsmessans stund från honom — från honom som du känner, likasom han känner dig! Led och ledsaga oss, att vi icke duka under för de öfvermenskliga lidander, dem vi lida för hans och din sak, o Gud! — Genomträngd af öfvernaturlig styrka, steg Dolores upp, och strax derpå Celeste. Med händerna räckta mot hvarandra gingo de tysta, uppmuntrande hvarandra med sina tåreglänsande blickar, och j Med hastiga steg lemnade de altarct, anön af fångknekten, under det Achilles, spanande omkring sig på alla sidor, följde dem. Den fatala dörren uppnåddes omsider, fång: knekten lossade fångens kedjor, och gick derpå, gifvande med en vink tillkänva, att allt var i ordning för de gästande fädernas jaträde.