Aftonbladet – 27 mars 1848, sida 3

SF MVUVIRVES 15 8 MT FATMVPS EES ES FIRAR TV ESUEVLES SEEK MA ER I med den 235 Juli 4844 till och med den 23 Novembar 41847; Protokoll öfver Finansdepartementsärenden från Toch med den 5 Augusti 1844 till och med den 48 licke funnit skäl förekomma till någon tillämpning lgärderna uti följande ärenden: I Rikets Ständer vid sednaste riksdag, i likhet med Ständerna under de tvenne nästföregående riksdaljamte till Kongl. Msj:ts höga stadfästelse öfrerlembanker, eller genom scerskild kungörelse, förklaras lom detta förhållande taga närmare kännedoro, och November 1847; och Protokoll öfver Ecklesiastikdepartementsärenden från och med den 5 Augusti 1844 till och med den 9 November 4847. Konstitutionsutskottet har under granskningen af 106 Regeringsformen. Med stöd af 107 8 Regeringsformen har utskot1et deremot ansett sig böra anmärka rådgilvareåtI. Angående Kongl. Maj:ts nådiga hungörelse, rörande enskilda Banker, hvilka utgifva egna kreditsedtar, gifven den 9 Januari 1846. I anseende dertill, att åen författning, i kraft af hvilken enskilda banker blifvit tillåtne, eller Eongl. äunpgörelsen d. 44 Janusri 1824, jemörd med XY kepitlet bandelsbalkten, funnits vara ofullständig, ej mindre uti föreskrifterna om de för allmänna säkerheten nödiga garantier vid enskilda bankers stviftande, än i afseenda å bestärsningarne af föremålen, vilkoren och sättet för sådane bankers rörelse, hade garne, hos Kongl. Moj:t, uti skrifvelse af d. 24 Maj 1845, JA 237, i underdånighet anmält bebofvet af en fullständigare lagstiftning uti detta ämne, dernat ett af Ständerna, för deras del, antaget förslag till Lag för enskilda Banker och anhållit: a) att antingen såsom tillägg till lagen för enskilda måtte, att hvad kong! kungörelsen d. 14 Januari 4824, angående enskilda banker och diskonter, stadgar, derefter skulle gälla endast i afseende på sådane banker, som redan voro inrättade och hvilia orubbadt borde bibehållas vid deras undfångna privilegier, derest de ej sjalfva önskade uti sina statuter ändring i överensstämmelse med ofvanberörda lag; och db) att uti lagen för enskilda banker de i riksdaler banko bestämda penningebelopp måtte utföras i den myntenhet, som till antagende blifvit föreslagen. Då likväl ifrågavarande kungörelse af d. 9 Jaauari 1846, ehuru den i väsendtliga deltar följt del åsigter, som af Rikets Ständer, uti nämnde förslag, blifvit uttryckta, dock, under förklarande, att sam. ma förslag ej kunnat antagas, i andra derifrån af-l. viker, har Konstitutionsutskottet funnit skäligt att dervid först ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför H. M. Konungen i Statsrådet d. 20 November 414845, inhemtat, att Rikets Ständers ofvannämnda förslag och skrifvelse, jemte högsta domstolens öfver förslaget afgifna betänkande och enmärkningar, den dagen under granskning i statsrådet förevarit ur ren juridisk synpunkt, eller, såsom det i protokollet säges, så vidt det egde gemenskap med allmänna lagen, då föredraganden, H. exc. justitiestatsministern friherre Nordenfalk, i anseende till flere mot förslaget förekomna anmärkningar och betänkligheter, förklarat sig icke kunna tillstyrka detsammas antagande i dess helhet, men som hans exe., lika med Rikets Ständer, ansig Kongl. kungörelsen af d. 14 Jenuari 1824, jemförd med XV kapitlet handelsbalken, i flera hänseenden vara ofullständig och ytterligare bestämningar för dessa inrättningars verksamhet, och allmänhetens derunder beroende säkerhet, behöflige; så och då afbjelpandet häraf icke utan betydliga olägenheter kunde uppskjutas intill nästa r ksdag, emedan alla då varande privatbankers oktroyer dessförinnan, eller inom utgången af år 4847, komme att löpa till ända, hade hans exc. i underdånighet hemställt, huruvida icke, uppå vidare föredragning i ämnet af chefen för finansdepartementet, någon författning till efterrättelse för enskilda bankbolags bildande kunde i nåder utfärdas med den rätt, 89 Regeringsformen medgifver, och med stöd derjsmte, icke allenast af högstberörda kungörelse af år 1824, utan ock af hvad Rikets Ständer nu i ämnet anfört och föreslagit; uti hvilket underdåniga tillstyrkande statsrådets öfriga närvarande ledamöter, hans exe. hr statsministern för utrikes ärenderna, frih. Ihre, hrr statsråderne Fåhreus, frib. Staö! von Holstein, Munthe, frih. Peyron, Silfverstolpe, Wirn, frib. Gyllengranat och Faxe sig förenat. Arendet förevar sedermera ånyo uti Statsrådet, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet, den 9 Jan. 41846, då frågan gällde huruvida icke, på de af Rikets Ständer anförda skäl och till undanrödjanda af de anmärkta bristerna, ny författning, omfattande de financiela och reglementariska delarne af frågan, borde, rörande enskilda bankolags bildande, utfärdas. Föredragande statsrådet underställde då i ett sågaf dervid: att detsamma grundade sig på kongl. kungörelsen, angående enskilda banker och diskonter, af den 44 Jan, 1824, och öfverensstämde jemväl till det väsendtligaste med de af R. St. uttryckta åsigter, men vore dock i några delar från dessa afvikande, såsom: i afseende å minimi-teckningssumman; i afseende å minimi-sedelvalören, hvarvid en bemedlande öfvergång från nu bestående till framtida förhållanden vore nödig; i afseende å upplåningsbeloppets förhållande till bankens tecknade grundfond och punkten om utställande af fordringsbevis för sådan upplåning, till viss person eller visst verk, emedan sådane föreskrifter mera skulle motverka än befordra privatbanks förmåga att fullgöra sina förbiedelser och således minska allmänhetens säkerhet; i afseende å punkten om den proportior, hvari de för beviljade kassakreditiver emottagne säkerhetshandlingar borde stå till grundfonden, vid beräkI El l: e dant afseende uppgjordt nytt förslag, och tillkäona-!d ; 8 y l si ningen af dennas förhållande till beloppet af utgif-J na kreditsedlar eller invisoingar å Rikets Ständers bank; och i afseende å det minimi-belopp, på hvilket enskild banks, för gjord upplåning utställda. räntebärande förbindelser, antingen till innehafvaren eller viss man eller ordres, borde lyda. Föredrogande statsrådet, hr Munthe, tillstyrkte, i sammanhang härmed, i underdånighet, att författiog uti ämnet, i enlighet med hans förslag, måtte utfärdas, och, i kraft af den rätt 89 reg.formen fastställer, genom allmän kungörelse; och hade statsstatsrådets samtlige närvarande ledamöter, h. exe. br statsministern för utrikes äreaderna, frih. Ihre, hrr statsråden Fåhreus, frih. Staöj v. Holstein, frih. Peyrony, Silfverstolpe, Wen, frih. Gjllengranat och Faxe deruti instämt; men h. exe. hr justitestatsministern frih, Nordenfalk afgilvit ett I vissa omständigheter något afvikande bstänkande, i så måtto, att h. EXCuten att förneka den nytta, privatbanksrörelson medfört i de orter, der den egt rum, likväl icke kundelö undgå att bland deraf uppkomna olägenheter erkän-!y na tillvaron i den allmänna rörelsen af kreditsedlar, hvilta-sisom lagligen erkändt mynt icke VOro gångja bera, en olägenhet, som för allmogen stundom kunde vara tryckanda, hvarföre det varit önskligt, att Rikets Ständer, i sammanhang med lagstiftningen angående riksbanken, vidtagit sådane förfoganden, hvarigenom penningerörelsen i privalbankerae kunvn 4 ÖAR ME BL gi k rm ma