Aftonbladet – 23 mars 1848, sida 3

döderis håbd kastas:uti den kast, kyrkogården som upplöser :alla menskliga sammansätlningar Perezoso var;en: liten man med ett trind lagdt ansigte och ett skarpt och hvad man kal lar genomträngande .öga., . Hans klädsel skiljd sig lika litet från-en europås-dagliga drägt a hvilken; mation som helst, som den: enaxbok. tryckeritypgn skiljer sig från den andra, varande1ixsig sjelfva ett: obetydligt alfsbetiiXe genskap af bokstäfver. Skulle han räknas til någon sambällsklass, så ville :sennor: Perozosc sjelf: passera för en plitterär gentleman), eme: dan han, lik så många af detta slag, antög.iteln, utan att vara synnerligen bekant med någon litteratur, eburu: han icke saknade månge så kallade praktiska färdigheter, samt egde en viss penetration. . Han ville alltså anses som en gentelman blånd gentelmän. Perezoso lefde i ofvannämnda kategori såsom språklärare och öfversättare, och hade såsom sådan vidsträckta bekantskaper i den bildade societetens cirklar, i hvars yttre former han var fullkomligt verserad, så att han kunde lika lätt passera för en gentelman; som många andra gentelinän, utan figur och utseende. Han chade:i åratal: besökt den:familjs bus, af hvilken den gamle Achilles vår en medlem, för att meddela två unga fruntimmer, Theresa och Dolores, undervisning i fransyskan och italienskan. ,Hur mår sennöra Dolores?) frågade han den ståckars Achilles, som sökte på allt sätt dölja det bekymmer, som väcktes vid den tanken; att Celeste i hast kunde anlända, och att hans ankomst kunde gifva anledning till hvarjehanda. funderingar, Innan han afgaf något svar, öfverlade hun; huruvida han ej burde leda sin ovälkomne gamle bekante från Klösterporten — ett steg, som han i ögonblicket förkastade, alldenstund detta var hans anvisade post samt till öch med det kortaste afägsnande från densamma kunde hindra hans nöte med Celeste.