Aftonbladet – 22 mars 1848, sida 2

ENE SA ORSA PE SMA RA BED KHOBIA, Vi upptaga här Ständernas deputationsadress ill Konungen, som omtalades i går, samt svaret derpå: Stormäktigste, allernådigste Konung! Rikets Ständer hafva med smärta och bekymmer varit vittnen till de oroligheter, som under de sednare dagarne i hufvudstaden ägt rum och hvarvid ifven försök att våldföra medlemmar af Riksstånden blifvit gjorda. — Den förvillelse, som ledt orostifjarne och deras verktyg, beklagas djupt af Rikets Ständer, men uti Eders Kongl. Maj:ts vishet och kraft äga Rikets Ständer säkra förhoppningar, att lugn och ordning i samhället snart skola åter stadgas. — För Rikets Ständer är det ett behof och en pligt, att vid detta tillfälie få betyga den vördnadsfulla kärlek, trohet och tillgifvenhet, som fästa Rikets Ständer vid Eders Kongl. Maj:t och Dess ätt, samt försäkra Eders Kongl. Maj:t om Rikets Ständers beredvillighet till hvarje laglig samverkan med Eders Kongl. Maj:t, för betryggande af samhällsordningen, : allmän och enskild säkerhet, samt ostörd frihet: för Svenska Folkets representanter, att egnasig åt de vigtiga samhällsfrågor, som nu äro under behandling. : Rikets Ständer anhålla underdånigst, att i Eders Kongl. Maj:ts fortfarande nådiga bevågenhet få vara inneslutne.n Hans Maj:t, som vid detta tillfälle var omgifven af H. K. H. Kronprinsen och DD. KK. HH. Arffurstarne, täcktes svara i följande ordalag: Gode Herrar och Svenske Män! Med liflig rörelse emottager jag det förnyade uttryck, J till mig hembären, af Eder tillgifvenhet för mig och min ätt. De sorgliga tilldragelser, hvaraf de nu framkallas, hafva varit lika smärtsamma för mig, som de hos Eder hafva uppväckt känslor af oro och bekymmer. Af alla de pligter, mitt konupgsliga kall mig ålägger, faller ingen mera tung på mitt bjerta, än den som uppmanar mig att med nödig stränghet till ordning och laglydmad återföra undersåtare, hvilka några få folkuppwåklare förmått att vilseföra till en brottslig förgätenhet af hvad de äro skyldiga sitt fädernesland och sig sjelfva. Under så upprörande förhållanden är det för mig en verklig tröst, att J lemnen rättvisa åt nödvändigheten af de åtgärder, jag vidtagit för upprätthållandet af lagarnes helgd och samhällets bestånd. Jag beder Eder vara förvissade, att jag alltid med outtröttlig omsorg skall vaka deröfver, cch att jag fortfarande skall använda alla mina bemödanden för att åt Svenska Folkets Representanter bereda det lugn och den trygghet, de äga rätt att fordra, vid behandlingen af de vigtiga ärenden, som utgöra föremål för deras öfverläggningar. Jag förblifver Rikets Ständer med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen., — Som vi förnummit, att en del af Aftonbladets abonnenter i hufvudstaden icke bekommit Poattidningens extrablad för i måndags, emedan alltför få exemplar deraf funnos ati tillgå, anse vi os; nu böra särskildt upptaga den i berörda bihang införda underdåniga skrifvelsen från hufvudstadens Femtio Aldste, till Konungen, så lydande: Stormäktigste, allernådigste Konung! Med innerlig rörelse och deltagande uti den smärta och de bekymmer, som Eders Kongl. Mej:t känner öfver de högst bedröfliga uppträden, hvarigenom lugnet i hufvudstaden, på det mest betänkliga sätt, blifvit under de sednare tvenne dygnen stördt, skynda Borgerskapets Aldste att hos Eders Kongl. Maj:t dels underdånigst betyga deras vördnadsfulla erkänsla för de tjenliga åtgärder, som ifrån Eders Kongl. Maj:ts sida blifvit vidtagne till den förrärmade samhällsfridens återställande, dels i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder mottaga Borgerskapets Äldstes undersåtliga försäkran, att Eders Kongl. Maj:t har att af Stockholms Borgerskap påräkna allt det understöd, som af dem möjligen kan bero, under Eders Kongl. Maj:ts fortfarande omsorger för lagarnes vidmakthållande i all dera; helgd, äfven om dervid skulle erfordras ytterligare skärpta förfoganden. Hans Maj:t Konungen, som täcktes besvara denna adress i da mest nådiga ordalag, försäkrade Borgerskapets Femtio Äldste, att under dessa för Hans Maj:ts hjerta så plågsamma tilidragelser ingenting kunda för högstdensamme vara mera tillfredsställande, än att se sina tänkesätt och vidtagne åtgärder rättvist uppskattade af Stockholms Borgerskap, hvilket kunde vara förvissadt, att Kongl. Maj:t städse skulle veta försvara och upprätthålla stadens lugn och säkerhet. MM tiö—L — Ea händelse gjorde, att Aftönbladet i går