Aftonbladet – 22 mars 1848, sida 2

dringar i vårt statsskick, som voro nödvändiga och önskvärda, vunnes bittre på laglighetens och öfvertygelsens väg, än att de behöfde agiteras. Han beklagade förvillelsen hos cem, som: förfört en ocbetänksam och rörlig folkklass att glömma folkets sanna ära och bestämmelse: att stilla och fridsamt framgå på utvecklingens bana. Jag fäster mit förnyade löfte — slöt herr erkebiskopen — att vara trogen in i döden den kyrka, hvars tjenare jag är, och det fädernesland, jag så innerligt älskar. Gud bevare konungen och hanshus och fåderneslandet! Gud välsigne och bevare oss! — I Jönköping kommer den 27 dennes att bållas en reformbankett, hvartill inbjudningen låses i Jönköpingsbladet för den 18 dennes undertecknad 3f 46 personer, två af hvardera ibland de 4 nu representerade stånden och orepresenterade. Audamålet uppgifvez vara, att uttrycka opinionen om behofvet af den nuvarande stländerförsamlingens ocmbildniug, och säges vidare: Vi anse oss hafva så mycket större skäl för denna åtgärd som, efter hvad tidningarne förmäla, H. M. Konungen i bestämda ordalag tillkännagifvit sin allvarliga önskan för reformens framgång jemte det att i Stockholm redan blifvit organiseradt ett samfund, i syftemål att till reformen medverka. Om den enskilde mannen bör kunna med tillitsfull förtröstan afbida och motse den tidpunkt då frågan på den lagliga ordningens väg må vinna em sådan utveckling och lösning, som öfverensstämmer med Konungens välvilliga önskan, höfves det dock ganska väl den sanna medborgerligheten, både att öppet och högtidligt betyga sin tacksamhet för Konungen och att, genom uttalande af likstämmiga tänkesätt, understödja H. M. i hans ädla bemödanden att bereda svenska folket en representation, gå sammansatt, att man kän vara förvissad, att dem städse sanningsenligt uttrycker nationens tankar, behof och önskningar samt, oförvillad af enskilda ståndseller kastintressen, fattar sådana beslut, som hafva fäderneslandets och dess samtliga medborgares sanna båtnad och belåtenhet till sitt högsta syfte.n M— — I anledning af den uppmaning H. M. Konungen nyligen a2dresserat till Koast.-utsk:s ledamöter, läses i Öresundsposten följande reflexioner: Vi äro de första att erkänna det .glädjefulla i hvarje sådant officiellt uttryck, som gäfve nationen: tydligt tillkänna att hon i reformfrågan hade lyekan ega vår nådige konung på sin sida, och vi skola ej dröja att känna oss pligtskyldigast förtjusta, så framt det verkligen i H. M:s yttrande till Konst. utskottet ligger något, som lemnar den svenska na-tionen full anledning att antaga en sådan lycka som. redan gifven. Det förefaller oss endast som om Stockholmstidningarnas referater af den kongliga utsagan icke i sådant. fall vore rätt tydliga eller oförtydbara. Konungen skall nemligen hafva yttrat: vatt hans allvarliga önskan vore att utskottets ledamöter måtte gå hvarandra till mötes, så att ett förslag på grundlagsenligt sätt blifver hvilande, ett förslag, som gör rättvisa åt hvarje medborgare och tillfredsställer nationens billiga fordringar. er Men det synes oss, att dömma efter de slutsatser, som blifvit gjorda af H. M:s ord, som om den höge personen icke gerna kunnat begagna fraser gå hvarannan till mötes... Det ligger nemligen häri uttryckt en viss böjelse för sammapjemkning, så att till ex. herr Tersmeden och doktor Reuter dahl skulle mötas med t. ex. herr Ekholm och Bengt Gudmundson på halfva vägen och ge med sigp, som det heter, litet på hvardera hållet. Detta skulle naturligtvis icke hafva annat med sig än ett mer eller mindre konstladt justemilieu-förslag, och det är just förslager af den sorten, som nationen ej vilk hafva. Det visar sig derför för oss troligare att IH: M. denna gång verkligen rent ut sagt-att han önskar att de konservative inom utskottet måtte inse tidens kraf och ge godvilligt vika för nationens önskan om en rationell, demokratisk representatiom med allmänna och af alla ståndsqvalifikationer obe-: roende val. Vi tro oss nästan kunna påstå att något sådant åtminstone bestämdt måtte ba varit H. M:s mening, enär han i sammanhang härmed uttryckligen nämner att förslaget må göra rättvisa åt hvarje medborgare, och H. M. Konungen har liksom hela landet den erfarenheten:att af alla dylika blandningsoch halftomhalfts-operationer, såsom salig representationskommitteens, intet inför nationen antagligt kan åstadkommas. Det är derför vår oföpgripliga förmodan, att H. M. sagt mer än hvad bladen omtala, att han omsider oförbehållsamt lagt sitt ord, — och det väger mycket, — i vågskålen: för att redan i utskottet verka en bestämd majoritct för en rationell reform, — ingen representationssalad! — och dermed söka göra slut på saken. Vi kunna imedlertid ej neka att om redan denna: underrättelse blifvit äfven af oss mottagen med pin-: tresse, skall det ännu mera intressera oss att er-hålla bekräftelsen på den förutsättning, vi här. ofvanför allerunderdånigst hafva tillåtit oss. Och det skall snart visa sig. — n