Aftonbladet – 21 mars 1848, sida 3

laren Kronan vid Hötorget är belägen, och med omtänksamhet om deras fördel, hvilka ta in hos henne, ser hon till att hvar och en är hemma i rättan tid om aftnarre. Den, som skulle fela härexcot, blir utestängd och erbåller en vederbörlig skrapa vid sin hemkomst föjjande dag. Hon tål inga kända spelare i gården och har verkligen låtit köra ut en och annan sådan, som vwisat sig der. Följden häraf har varit, att de, som haft argaste lusten att blifva af med sina penningar, hafva flyttat från hennes qvarter och hon har förlorat den för:jenst, hon kunde haft genom att lemna dem husrum. Detta hör likväl icke ändrat hennes beteende, och hon fortfar att vaka öfver deras ordentlighet. När sådant är förenadt red verklig uppoffring, är det i sanning så berömvärdt, att mången erbållit medaljen: för medborgerlig förtjenst för vida mindre Men medan talet är om de spelare, hvilkas bufvudsakliga syfte är att plunira andra än Stockholmsboer, är skäl att nämna tvenne f. d. artillerister vid namn Sparrström och Lindberg. Dessa båda äro elegant klädda, med fördelaktigt utseende, och, u!an att besitta någon grundligare bildning, likväl rätt trefliga sällskapskarlar. De göra ofta resor Mill landsortern2 ech komma alltid tillbaka med väl speckade plånböcker. Med en oförskämdhet utan like intränga de i hvilket sällskap som helst, passera än for grefvar eller baroner, än för löj nanter eller något annat dylikt, och skörda alltid betydbgt, ty de äro alla eqvilibristers mästare. Man kan lätt inse, att dessa äro de farligaste af alla i Stockholm kända spelare, både tör deras utomordentliga skicklighet i qwvil:bristiska prestationer, och synnerligen derföre, ait de operera i landsorterna, der ingen misstänker dem. Deras oförsynthet går så långt, att de till och med uppträda hos enskilda personer på landtegendomarne och löpa gästfribeten med att spela af sina värdar deras ka:sor: De äro nu troligen på väg till Fastings marknad, der de förut gjort betydliga affårer. Må hvar och en taga sig till vara; ty törst) tet smyger som oftast der det minst anas.