Aftonbladet – 21 mars 1848, sida 3

UIvällllOoR VIA SLA date Ad VU HVTV Rer och att under sådana förhållanden, — då känslan är upprörd och hvar och en böjd att i hvem man träffar se en broder, lifvad af värma för mensklighetens stora angelägenheter — man ej är så noga med att se sig för med hvilken person man kommer i beröring, och således skola spelarne säkert icke försumma tillfället att innästla sig bland dem, som inte: försåt ana, för att med sin vanliga behändigbe! linleda förströelser, vid hvilka något kunde vara alt anamma. De tidningsredaktioner, som omfattat ämnet med uppmärksambhet, hafva verkligen skäl att lyckönska sig till de resultater, som redan visat sig. Polisen har ökat sina ansträngningar för att utrota det onda, och man har all forboppning att detta snart skall hafva en Jycklbg påföljd. Värdarne på de källare och andra dylika ställen, som anses vara etablerade för bättre och hederligt folk, hafva vidtagit sådana åtgärder, att deras gäster icke mera skola vars generade af spelarnes sälfskap, och det är att förmoda att exemplet skall hafva goda följder. Redan ett par dagar efter sedan tredje artikeln var införd i Aftonbladet, rekommenderade I Dagbladet densamma till sina läsares uppmärkIsamhet och gaf Frans Richard Hellström, hvilken kan anses såsom den betycligaste kämpen It spelarnes leder, en välförtjent upptuktelse för Ihbans fräckhet, att sed.n han, som för få år seIdan var en medellös och utblottad person, hvilIken från skomakarepojke och betjent blifvit Junderofficer, men slutligen för intrasslade 2fIfärer måst taga afsked och kort tid derefter söka sin lycka i Amerika, nu så snart efter TIhemkoms:en från denna utfärd, vid hvilken han, för att frakta sig hem, måste taga byra som sjöman, liksom för att håna alla rättänkandes omdöme, uppträder och annonserar sig vara så Iförsigkommen, att han kunnat köpa sig stenhus i Stockholms mest bebyggda trakt, och det Jutan att han under dessa få år haft nigot lagTligt näringsfång. Dagbladet har således med afseende på denna szk förekommit insändaren, Toch för öfrigt göra betraktelserna sig sjelfva. I Men man har lofvat att framdraga spelarne, och det finnes ännu många, som icke undergått generalmönstringen. På Norrmalm i trakIten af Hötorget trifvas de gerna. En mängd Ilandtboer, hvilka vanligen äro väl försedda med penningar och icke så noga känna sina män, uppehålla sig här. De norrländska fogelbandlarne äro i synnerhet eftersökta kunder. Det år derföre icke underligt att der i trakten flera etablissementer finnas för det olofliga ändamålet att sköfla dessas kassor. Redan i flera år har en f. d. betjent vid namn Nilsson, eljest på konstspråket kallad Killenisse, baft en spelklubb, hvilkens lokal nu är li det gamla spelbuset i Lutterns gränd. Der lärer visserligen det hufvudsakliga spelet vara kille; men då man känner att spelarne anse detta såsom det utan fråga säkraste medlet för att roffa åt sig sina offers medel, och dertill kommer att Nilssons anlöggningar gå ut på att locka betjenter, lärlingar och andra mindre sjelfIständiga och mera oerfarna personer till sig, samt att af hvarje parti en insats alltid al honom uppbäres i polangen, så är det lätt uträknadt, hvilken farlig och fördömelsevärd inrättning denna skall vara. En annan klubb är också i verksambet i ett stort bekant hus vid hörnet af Regeringsgatan och en af gränderna, som gå upp till Oxtorget, troligen utan att husegaren derom bar någon kännedom, emedan den tagit sin början först under innevarande vinter. Det är nemligen en känd konstmaksre Gelin från Sala, samt en f. d. löjtnant von Scheven, som skött affårerna med biträde af ett par andra personer. Denne Gelin har nu vistats i bufvudstaden i flera år, utan att der vara egentligen bosatt, och hans födkrok bar varit olofligt spe!. Det lvore önskvärdt att polisen begagnade sig af sin makt för att göra honom oskadlig, genom att Iförpassa honcm till sin hemort. Detta etablis sement är hufvudsakligen anlagdt med afseende på landtboer och synnerligen norrländningar, och det är en beklaglig sinning, att flera af dessa blifvit så utplundrade, att de vid hemresan icke egde mer än kläderna på kroppen och måste anse så:om en lycka att få medfölj: på sina bekantas åkdon. Här opereras helst vid frukostar; synnerligen om söndagarne. Sedan Gelin och v. Scheven kommit i ovänskap, har den sednare, med förlag af några al värdarne i klubben i Gaffelgränd, Mar quardt, Bergman och Hartzell, bedrifvit yrket och nat.en mellan d. 47 och 48 verkställdes beslag al polisbetjeningen derstädes. En tredje utbrytning af spelarnes stora falang utgöres af en med spö straffad tjuf, den beryktade Bergström, med en f. d. gardist Axell, som nu utgifver sig för bokbållare, ocb såsom sådan räknas till de värda herrarnes sällskap. Bergström har genomgått många öden, och för ett par år sedan lästes i tidningarne en underbar berättelse om honem. Han bade sedan ban blifvit straffad för stöld uppträdt i Norrland och der blifvit motlt:gen i de bästa sällskaper. I följd 2f buivudmännens antecedentia, har deras klubb icke kunnat blifva permanent, ty gevaldiger Jäderin låter icke så noterade personer sitta i orubbadt lugn och rolighet; men genom sin ofta inträffide fyttning är den så mycket svårsre att hålla reda på, och icke mindre farlig, alldenstund Bergström och Axell tillhöra den afdelnving af spelarve, som ofta uppsöker sina cff-r på krogarne och opererar mot de enfaldigaste stackare. Det är beklagligt, att spelpassionen skall hafva så allvarsamt bemiäktigat sig Norrlänningarne, som den verkligen gjort. Det har gått så långt, att en och annan af dem börjar excellera i bandtverket och icke kehöfver blygas för de skicktigaste voltare blind spelarne; liga, när det kommer an på att genom hocus pocus förvilla synen på oerfarnare landsmän, Ö:skligt vore, att presterne eller andra upplysta personer i, . a.