Aftonbladet – 20 mars 1848, sida 2

uliströmmade från stadssmedjegatan. Kl. 9 återkom H. M. Konungen från spektaklet. Under hela tiden hade oväsendet i brinken forifarit. Militären, som var uppställd uppe vid högvakten, förhöll sig länge alldeles stiila, ehuru åtskilliga voro utsatta för stenkastningar och flere blefvo sårade. En häst lärer fått benet afbrutet. Uppretade häraf, hade slutligen några af militären lossat skott, hvaraf ett träffade en vaktmästare i tulverket, vid namn Werner Hr borgmästaren Ekholm, somhade varit vittne till detta, gick upp till Hans Majestät Konungen, som vid underrättelsen att skott blifvit lossad, beslöt att bagifva sig ut bland folket. Hans Maj:t syntes också kort derefter till häst, åtföljd af Kronprinsen, hr öfverståtlaren och öfverstelöjtnant Söderberg. Konungen helsades då med vänlighet af folket och tilltalade de närmaste, bad dem lugna sig,samt frågade hvad de ville, hvarvid åtskilliga svar utan rågon bestämd syftning lära följt. Uppi framställning af en handlande, som hade kommit till stället och sökt intala folket att hålla sig fredligt, tillät Hans Moaj:t jemväl, au åtskilliga personer, man säger 9 till antalet, som blifvit fasttagna under hurrandet, fingo lösgifvas, hvilket :skedde af polismästaren Bergman. Såvål hr Bergman som polismästaren Limnelius lära för öfrigt varit utsatta för klämmning och stenkastningar. Sedermera passerade den aftonen, såvidt vi veta, intet i brinken, men hopar tågade till åtskilliga ställen på norr och utslogo fönster uti landshöfdingen grefve Horns och statsrådet frih. Peyrons våningar, som äro i samma hus vid drottsinggatan. Uti den sistonämnda våningen sönderslogos äfven flera speglar och vaser med knytnäfsstora stenar. Likaså utslogos fönstren hos f. d. stastrådet frih. Lagerbjelke, utrikes ministern baron Ibre (hvilket lärer varit ett misstag och egentligen ämnadt åt excellensen Posse, . att döma af ropen); vidare hos kramhbandlaren Leja och på många andra ställen. Omkring klockan half tolf på natten drog en stor hop upp till Brunkeberg, och åtskillige deriblsnd bade ropat: Till Hjertal Ett annat antal hade då opponerat sig bäremot, så att den stora massan drog vidare nedåt, men tre eller fyra personer skilde sig ifrån de öiriga, bland hvilka inifrån rummen kunde observeras en bättre klädd, och inkastade, sedan de öfriga aflägsnat sig, några stenar genom ett par fönsterlufter i hörnet af Malmskillnadsgatan. Afven hos fabrikör Sjöberg vid garala Kungsholmsbron hade rutor blifvit inslagna, Det sist2, som passerade denna natt, var att fönstren vid Kastenhoffshuset krossades, der åfven några arresterade personer blefvo utsläppta af öfverståthållaren. Vid allt detta skedde. stenkastningarna, såsom det berättas, af en obetydlig flock, omgifven af en större hop nyfikna. Ett försök af mera betänklig art, men hvartill motivet, är oförklarligt, lärer inedlertid äfven blifvit gjordt, att upprifva en af slussbroarn2, hvilket väl hindrades af polisen, men flera af dessa lära dervid blifvit sårade. I går söndagsmorgon var redan tidigt en större mängd folk ute, för att betrakta verkningarna af nattens rabulism. Söndagsbladet för denna deg innehåller en serdeles inflammatorisk artikel till arbetarne, i en jesuitisk ton och syftande dels att ägga upp arbetarne, dels att rikta deras hat emot Aftonbladets och Dagligt A!lebandas utgifvare, medelst den lögnaaktiga uppgiften, att Aftonbladet ville förbjuda handtverkarne att samråda om sina angelägenheter, att det agerar uti engelskt intresse o. s. v., älvensom flera andra stimulerande utrop och deklamationer förekomma på andra ställen. Icke mindre än 4000 exemplar lära blifvit tryckta och förmodligen till någon del utdelade gratis, emedan det var ganska svårt att få köpa tidningen. Symtomer till bullrets vidare fortsättande visade sig nu redan tidigt på f. m. Utom de grupper af nyfikna och samtalande af både bättre och sämre klädd:, som fyllde nedra delen af Storkyrkobrinken, hade en stor mängd pojkar hopat sig utanför Storkyrkan, och började der, kort efter kl. 40 ett burrande, som fortfor utan afbrott minst en half timma, så att en del af församlingen i kyrkan, oroad häraf, begaf sig ut derifrån. Närmare middagen var statsrådet församladt hos H. M. Konurg-n, då det beslöts att utfärda en proklamation till folket, och general LefrÅn lärer hafva blifvit utnämnd till befålbafv re öfver trupperna. Uader tiden hördes på flera ställen i grupperna, att det i afton skulle blifva muntrare än dagen förut, och nu skulle Hjerta och Brinck besökes. Flera perso: ner hafva, såsom pol:sundersökningarna troligen komma att visa, erbållit till och med 2 rdr bko, för att göra väsenn; och man såg Ovanligt många blind de sämre klädda, hvilkas uppsyn bar vittne om extra förplägning. KI. 3 syntes en trupp af omkring 200 helt små pojkar, mellan 40 och 45 år, komma springande öfver Helgeandsholmen åt norr, anföfde af en större gosse, hvilken svängande med hatten i hand uppmanade dem till hurrande. Man såg tydligen, att de voro betagne af en viss yra, och hurrade blott derföre att de tyckte det vara roligt. De drogo af åt Brunkeberg, men återvände genast samma väg åt staden, d:r redan ett betydligt antal folk hade församlat sig. Men då de sprungo förbi polisen, ut-usade derifrån ett antal polisbetjening, jemte åtskilligt ahnat folk, som voro för tiillällst engagerade; d2 små, förskräckta härvid, sprungo allt hvad de förmådde, men upphunno3 dels vid spången, dels på Mynttorget och vid början af Stadssmedjegatan, dervid omkring ett tjog fångades, hvilka sedermera återkommo, de flesta gråtande, med sina ledare fram till poliIsen, der de instängdes: I Under tiden Hade proklamationen blifvit utlfärdad och anslagen på knutarna; den lydde Isom följer: