Aftonbladet – 20 mars 1848, sida 1

BRM JV :Iregående plenum har yttrats, att jag skulle sagt, -lett Sveriges försvar borde uteslutande grundas på Usjöförsvar. Jag besvarade icke detta, emedan jag Ifruktade att i ett hastigt sammanskrifvet anförande några ord kunnat förekomma, som kunnat gifva .Janledaing till en sådan tydning, men sedan jag nu genomläst anförandet, finner jag att icke så är. Af Statsutskottets utl. n:o 74, som handlar om .lutgifterna under femte hufvudtiteln (sjöforsvaret) dels biföllos, dels ansågos icke föranleda till någon åtgärd de 9 första punkterna. Vid den 40, i hvilken Utskottet hade föreslagit att 40,000 rdr, som erfordras för lotsoch båkinrättningar, utöfver på Janonat sätt ingående 4101,000 rdr, skulle tagas ar Handelsoch Sjöfartsfonden, gjordes den anmärkI ning af frih. Gyllengranat, att som Kongl. Maj:t under förl. år af nämnde fonds tillgångar, belräknade till 25,000 rdr, disponerat, för olika änI damål, 34,000, så återstodo icke mer än 41,000. IFrib. G. bestred för öfrigt användandet af HanIdelsoch Sjöfartsfondens medel till sådana ändaI mål, som det ifrågavarande. Hr von Troil, S., instämde och tillade, att då li en sednare punkt vore föreslaget, att 9000 rdr skulle utgå af Handelsoch Sjöfartsfonden till prickning af Götha kanal, komme, om detta biföl!es, ingenting af nämnde fonds tillgångar att återstå. — Punkten återremitterades. Vid nästa punkt, den 41:te. I yrkade frih. Gyllengranat återremiss, af samma skäl, som kan mot förra punkten anfört. — Hr Gripenstedt deremot ansåg det vara af frih. Gyllengranats utredning klart, att fenden egde nog tillgångar; anslaget vore äfven af natur att böra utgå af Handelsoch Sjöfartsfonden. — Frih. Tersmeden erinrade, att redan 1834—535 års ständer hade sagt, att ytterligare anslag till lotsoch båkinrättningar borde tagas af Handelsoch Sjöfartsfonden. — Hr v. Hartmansdorff ansåg det icke vara rätt att af en för tillfälliga behof samlad fond taga medel till årtiga behof. Ordinarie anslag borde med ordinarie anslag bestridas. — Hr v. Troilerinrade om den skillnaden att detta anslag vore nytt, då i förra punkten deremot hade varit fråga om att öfverflytta ett gammalt anslag från statsverket till Handelsoch Sjöf:sfonden. Hr Gripenstedt förmenade, att då statsverket icke har öfverflödiga tillgångar, men ifrågavarande fond deremot eger sådana, kunde resultatet bli, om man icke ville tillåta medel att tagas af den, att ständerna minska fondens inkomster. Den kunde i stället ytterligare ökas, om våra norska bröder finge bidraga litet mer dertill. — Frib. J. Cederström och hr von Hartmansdorff framställde möjligheten af att konvojer skulle behöfvas till sjöfartens skydd; det vore icke försigtigt ar Statsutskottet att Beröfva fonden medlen till bekostande af sådana, och hvad skulle de handlande säga om en sådan brist? — Punkten återremitterades. Det i 42 punkten afstyrkta anslag af 4000 rdr till inrättande af en letsstat på Göthba kanal-) linien förordades af hr Rosenblad, men bestreds af hr Gripenstedt. Utl. bifölls af ståndet. De öfriga delarne af utlåtandet biföllos äfven, eller förklarades icke föranleda till någon åtgärd. : Sedan en interessant diskussion om Barnhbusets förvaltning förefallit, till hvilken vi återkomma, bifölls Ekonemiutskottets utlåtande n:o 28, äfvensom Statsutskottets berättelse om Riksgäldskontorets förvaltning, med decharge för dess brr fullmäktige. På e. m. förekom en diskussion om Schreiberska kurmethoden mot fyllerilasten och en annan om hr Stjernsvärds plan till landtförsvar, för hvilka debatter redogörelse är lemnad, Vid föredragning af herr von Wahrendorffs sedan föregående plenum bordlagda anförande, begärdes dess uppläsning. Detta anförande innehöll, att ceedan Kongl. Maj:t i befallt att försök skule anställas med af herr von Wahrendorff uppfunna kammarladdningskanoner, och en sådan -— 72-Wdig — presterats färdig oml hösten 4841, hade inga försök dermed blifvit anställda förrän om våren och sommaren 4843, öfveri!l hvilka försök kommitterade afgifvit ett i allmänhet förreånligt utlåtande; 1844 hade nya försök anställts)j i Carlskrona; 1845 i Febr. månad hade nya försök S anställts å Åkers styckebruk med en 22-Tdig kanon e försedd med lavett efter ny konstruktion, i närvarof af numera öfverste Ehrenstam, öfverstelöjtnant Ståhtv och löjtnant Nycander; resultaterna af dessa försök t hade varit, enligt komiterades utlåtande, att behofvet af utrymme blir betydligt mindre, att sköldmurarne å fästningar kunna göras starkare, att stort besparing i servis uppkommer, att eldhastighetena blir större (69 skott hade lossats på 9241 minuter),!v att serveringen blir högst beqväm och föga tröttsam, v att lavetten är af vida enklare konstruktion samt afo ojemförligt större varaktighet; kostnaden ansågs äfven kunna blifva mindre genom besparing i kasemattkonstrukticnen; komiterade tillstyrkte med an-ls edning af allt detta, och då det för pågående fäst-li vingsbyggnader och fästningsbestyckningars anskafande vore af högsta vigt att frågan snart afgjordes, tt ytterligare och vidsträcktare försök måtte an-)ls tällas till utrönande af det helas uthållighet m. m. inder en längre skjutning, hvarför nya pjeser borde jeställas. Alla försök afstannade nu till Decemberld istl. år, då ännu ett försök gjordes, hvaröfver afgafs ti et utlåtande, att icke någon den ringaste anleding förekommit till anmärkning mot den till kaonen hörande kammarladdningsinrättning. ka fördelaktiga resultater. Man hade likväl dersk nnu icke bekommit den nya lavetten, som fördubbär systemets fördelar. äf Med anledning af det anförda hemställde hr von ar Vahrendorff, att med beslutet om bifall till ansla-vi en för nya fåstningsbyggnader, enligt utskottets!Ri llstyrkan, måtte till Kongl. Maj:t framställas, att su . M. täcktes låta försöken med kammarladdnings-rd anoner och nya lavetter bedrifvas med den skyndin mhet, att en säker kännedom beträffande syste-län et måtte vinnas, innan vidare arbeten företagas å)bå fa fästningsbyggnaderna, å de punkter, der sådan vic styckning med fördel och minskad kostnad möjtid sen kan blifva använd, bv: He von Arbin ville ej motsätta sig verkställighe-ytt n af hr von Wahrendorffs förslag, men ansåg det jsko verflödigt. Hr von W. borde vara nöjd med attlsid nuogen intresserar sig för iden, och han vet attlans rsöken skola fortsättas. Hr von Wahrendorff hade hoppats få försöken itade i sin lifstid. Han redogjorde för hvad fremande länders regeringar gjort för att visa sitt) I teresse för uppfinningen, äfvensom hvad vigt, vårlaf sering först fästat dervid, visade uppfinningensuts ra nytta! särdeles för fästningar, och beklagade . man så litet skyndade att då t. ex. K. M. an-ran fallt förfärdigandet af tvenne pjeser att försökas inst fertyg, hade dessa blifvit medtagna på sista ex-bör ditionen till Medelhafvet, och denna återkommit dre in att ett enda skarpt skott blifvit lossadt underend ia resan. der Behofyet af bättre kanoner, än de gamla, visadelma i öfrigt af den omständigheten, att sedan man linti der salut skjutit armarne af en karl, förbjöds vigle re salutering med större antal kanoner än cam frös