Aftonbladet – 13 mars 1848, sida 3

tacheringar, som nu uppstodo, ullbjödo oita ulllallen för krigarens mod och fintlighet. Ynglingen lärde derigenom tidigt att lita på sig sjelf, och danades till befälhafvare, samt lät fäderneslandet åna, hvad det af honom med tiden kunde vänta. Då — i början af Avgusti surdet öfversvämmades ef fientliga skepp, förr än man anade krig, var det neturligtvis icke tid att tänka på linieskeppsflottans utrustande. Imedlertid blefvo dock i hast 4 linieskepp, 1 fregatt, 1 flytande batteri, 4 skottpråmar, 22 kanonslupar, 1 kanonjolle, 5 bombarderbarkasser och 4 mörsareslup utrustade och bemannade. Amiral Sten Bille erhöll öfverbefälet och under honom kommenderade kommendör Cornelius Krieger den rörliga roddeskadern. Desse män visade sig värdige deras konungs tillit. Beständigt voro kanonsluparne och bombarderfartygen i rörelse, dels med att tillbakadrifvä de engelska bombarderfartygen, dels med att understödja Köpenhamnska garnisonens utfall till lands, och alltid drogo de sesegrande hem. Att Köpenhamn icke blef bombarderadt af engelska flottan från sjösidan, tillskrifver man endast dessa hjeltar och slupar, i förening med Tre Kronors batteri. Dagligen voro de ute, ömsom kastade de bomber och besköto engelska flottan, (skada blott att kanonsluparne voro så få) ömsom vände de sin eld mot engelska landbatterierna för att underlätta garnisonens utfall, ibland rodde kanonsluparne in midt i den fiendtliga transportflottan och uppbrände eller togo skepp, till trots för den öfverlägsna fienden. Omöjligt är det att utpeka enskilda mäns förtjenster, alla visade sig ifrige för fosterlandets värn. Det var en anda som intog dem alla; kärlek för fåderneslandet och ett gränslöst hat mot den makt som hånade folkrätten. Af de 44 dristiga drabbningar, som under Köpenhamns belägring föreföllo emellan danska roddfartygen och fienden, är här icke rum att omtala mer än den sista, den 314 Augusti, då roddeskadern, med dess tappre anförare Bille och Kriegeri spetsen, satte in på fienden, och helsade honom så i dråpligt, att ett engelskt bombarderskepp sprang: i luften och hela fiendens linie måste retirera. Obilligt skulle det vara att döma af utgången. Väl blef Köpenhamn intaget (af engelska armåen) och danska flottan bortförd, men ingen kan neka, att danska sjökrigarne (landtrupperne och borgarne o-, förtalte) gjorde allt, hvad under då varande omständigheter var möjligt, ja långt mera än manj; kunde vänta med afseende på deras ringa styrkal och fiendens alltför stora mängd. (Ty, som förut! är nämdt, danskarne hade blott 922 kanonslupar, 4 kanonjoll och 4 mörsarslupar, hvarmed de dål kunde agera.) r 1808, då löjtnant Bjelke var stationerad med. några skärgårdsfartyg vid staden Bergen i Norge, fick han i början af Maj ordres att angripa och fördrifva en engelsk fregatt vid namn Tartar, som låg i skärgården vid Björnö. Han gick då ut med! 1 kanonslup och 4 karonjollar, i stillt och töck-l nigt väder, och fick snart sigte på fregatten, som, med segel och bogsering sträfvade att komma un-! dan ifrån Jettefjorden. Löjtnant Bjelke angrep genast. Vid hans andra skott blef fregattens borgserfartyg sönderskjutet. Derefter följde en liflig kano-! nad, från begge sidor, som varade en timma; men då började det blåsa upp, hvarigenom fregatten undgick med ew-hastig flykt att blifva eröfrad af kanonjollarna. Denna seger kostade oss blott 4 man; kanonslupen och jollarna hade intet lidit, endast några åror blefvo sönderskjutna. Fregatten deremot blef mycket skadad och hade fått en mängd döda och blesserade, hvaribland chefen och 3 officerare. Fregatten hade 43 st. 18-pundiga kanoner i laget. År 1808 den 8 Juni seglade 2 engelska fregatter, den ena på 48, den andra på 32 kanoner, under befäl af kapten Baker, in mot Christiansunds stad i Trondhiems stift i Norge. Deras afsigt var att bemägtiga sig alla i hamnen liggande fartyg och alla der befintliga krigsförråder (hvilket de sedan under parlamentering sjelf gåfvo tillkänna); men då fregatterne voro komna midtför det smala Markussundet, stötte de på ett hinder, som, ehuru litet det än syntes dem, de dock sedan måste erkänna, ej var att förakta. Der låg nämligen löjtnant Brechan med ett flytande batteri. Han emottog den öfverlägsna fienden med en stadig och väl riktad eld. Striden var häftig på begge sidor. Fienderne, som sågo att de alldeles intet kunde uträtta mot staden, så länge flytande batteriet besköt dem, gjorde sig all möjlig möda att förstöra det, men förgäfves. Engelska fregatternes kulor gingo långt öfver det låga flytande batteriet, under det Norrmännen sände fregatterne det ena verksamma laget efter det andra. Då löjtnant Brechan hade bortskjutit sin ammunition, halade han sitt batteri intill land, och lemnade derigenom tiilfälle för 2:ne Jlandbatterier att äfven beskjuta fregatterne; men fienden hade redan fått så mycket, att han hissade en hvit flagg och började parlamentering, som slöts på det sätt, att kapten Baker tillböd sig att segla derifrån, så framt man icke mera ville skjuta på honom. Hans bön blef beviljad! Engelsmännens förlust är icke känd, men af kapten Bakers beteende under parlamenteringen kunde man sluta att Iden icke var obetydlig. Norska flytande batteriet Iförlorade blott en man. År 1808 d. 4 Juni angrep löjtnant C. Wulf med 14 kanonslupar en engelsk örlogsbrigg midt i stora .I! Bält, emellan Langeland och Laaland. En engelsk fregatt syntes på afstånd, med hvilken briggen. sigInalerade. Det gick svår dyning. Under drabbningen började det blåsa litet, då löjtnant Wulf frukItade att fregatten kunde komma briggen till hjelp. Wulf beslutade derföre att i hast våga en äntring. -JHan rodde raskt mot briggen under jemn skråeld; ) I slutet af Oktober seglade engelsmännen ifrån Köpenhamn med sitt rika byte, och genast anbefallde konungen i Danmark nybyggnad af en mängd skärgårdsfartyg, uti snart sagdt alla danska och norska sjöstäåder. Första året byggdes 85 kanonslupar, 36 kanonjollar, 46 mörsareslupar och några flytande batterier, och under krigets lopp ökades skärgårdsfartygen till: 434 kanonslupar alldeles lika med våra gamla öppna slupar, 6 kanonbåtar alldeles lika bestyckade, men något mindre, 10 kanonskonertar alldeles lika bestyckade, med svenska kanonslupar, 3 skjöthåtar med 2 st. 18-Pundiga kanoner, 4 st. 4 pundiga haubitser, 4 kanonsnäckor med 3 st. 12-pundiga kanoner, summa 459 kanonslupar; fast af litet olika modell, 68 kanonjollar med 4 st. 24-pundiga kanoner och 24 man, 48 mörsareslupar med 4 st. 100-pundiga mörsare eller 14 st. 36-pundig haubits, 16 !oggertar eller rekognoscerfartyg, 4 styckpråmear med 20 st. 24-pundiga kanoner, cirka 10 flytande batterier, sum: ma summarum 273 skärgårdsfartyg med 588 svåra kanoner. Då Danmark så hastigt kunde bygga och utrusta så många grundgående kustfartyg, huru stor skärgårdsflotta kan Ryssland då komma med? Förslå då 72 kanronslupar, som sjömimislryn frrastanat fill försvar af Sveriacs mid. Um fd bör Krk Tr nm m 5 mm CA fa er RH MÅ er ka RR RR AA DR AA OÖ