Aftonbladet – 11 mars 1848, sida 3

POSTSCRIPTUM. Hes Ridderskapet och Adeln hafva de första 19 punkterne af Statsutskottets utlåtande :ngående regleringen af utgifierne under riksstatens sjerde hufvudtitel blifvit föredragna och bifallna, med undantag af de 40 och 47, hvilka återremitterades. Vid 20 punktens föredragning upplöste hr Stjernsvärd ett skriftligt anförande, innebållande snmärkningar vid Kgl. Msj:ts förslag till förändrad organisation af landtförsvaret och nytt förslag i samma ämne. Motionen bordlades. — Presteståndet medbann på f. m. 23 punkter af stitsutskoitets utlåtande angående fjerde hbulvudtitelns reglering. Ölfver den föreslagna tillökningen i ordinsrie :nsagen af 33,000 rdr för instrukiiorskormpsanier uppstod diskussion, i anledning af doktor Sandbergs och lektor Wallmans snmärkningar; men punkten bifölls vid votering. U:skottet hade i 42::e punkten föreslagit 40,000 rdrs förminskning i anslaget för krigskollegii departementer; denna punkt och den dermed sammanhang egande 29:a återremitterades. Frågan om nedsättning i statsanslaget för salpeteruppköp blef också återremitterad. — Hos Borgarståndet! förekom samma Statsutskotiets utlåtande. 9:ie punkten, med bifall till instruktionskompagnier, det sednare momentet af 49:te punkten, 22 samt 29 punkten, jemte bifogad tabell litt. 4, återremilterades. Ståndet lät bero vid yttrandet uti 30 punkten, litt. B.; 28 samt 30 punkten, litt. D, lades till handlingsrne, och öfriga delar af utlåtandet JV: 73 biföllos. Vid 7:de punkten, med afslag å begärde 20 arfvoden till reservläkere, uppträdde br Lagergren emot utskotiet och tiil försvar för den kongl. propositionen, Man hade under förra krigen sett olägenheterne utaf bristen på läkare. Badare och dylika okunniga personer, till största delen tyskar, hade måst antagas. Det vore icke gifvit att de läkare, som egna sig åt enskild praktik, skulle vilja afbryta den. Ett krig låge för närvarande icke utom omöjlighetens gräns. Hr Schartau: De skäl hvarpå denna fråga sista riksdag blifvit afslagen, qvarstodo ännu. Man kunde för öfrigt icke bifalla allt, som på 4:de hbufvudtiteln begärdes. Flere unge män egnade sig nu åt läkarckonsten. Man kunde vid ett krig påräkna derss biträde. Vissa förändrade, påpekade omständigheter vore icke af den beskaffentet, att hos talaren injaga några farhågor. Herr Wedberg instämde med herr Schartau och fästade uppmärksarnheten derpå att de seden sista riksdag inrättade extra provincialläkare redan kommer att medföra en betydlig förökning af läkarekorpsen. Herr P. H. Lindström talade i samma syfie som berr Schartau, hvarcmot berrar Eriesson och Bergman instämde med herr Lagergren. Vid 9:de punkten yrkade brr Schartau, Wedberg, E. G. och P. H. Lindström, Ekholw, Norin och Spångberg återremiss. Medel till instruktionskompagnierne kunde, derest de voro af nöden, vinnas genom indragning af till ex. 100 mon af bästgardet eller 4000 man af indelta armeen. Det förra skulle medföra en besparing af 80,000 rdr, det sednare af 98,000 rår. Herr ILogergren ansig anslaget af högsia nödvändighet för armecns bildning. Armeens öfning vore hu icke sådan msn borde önska den. Der funnos numera qvar blott ett obetysligt anial soldater, som deltagit uti krig. Några indregningar på ermeen kunde icke ske, Hr Almgren var vän af all bildning och biföll derföre anslaget för instruktionskompsnier. Hr Lsgergren förordade inrättandet af sappöter. Hr Schartau scde ait man kunde göra indragnirger på annat håll, så skulle man finna raed:1 äfven till denna ugift. Det vore intressant att veta hvariitån anslog skulle tagas, om man ville bifalla allt, som på 4:de hufvudtiteln var besärdt. Hr Koch citerade erfarenheten i Melmö såsom bevis på olimpligheten deraf att värfvad trupp bevakade fångar.