Aftonbladet – 11 mars 1848, sida 3

brytningen af ett kontrakt, som blifvit ingånget med honom af den ryktbara sångerskan m:ll Jenny Lind. Käranden, fortfor han, framträdde inför juryn under yttre omständigheter, som voro mycket ofördelaktiga för honom sjelf. Det allmänna intresse, som måste väckas för Jenny Lind genom hennes ojemförliga talang, hennes ungdom och hennes framgångar, var egnadt att till den grad muta omdömet till hennes förmån, att hvar och en, hvilken lika med käranden tillhörde det andra könet och inför rätta sökte ersättning af en sådan dam för ett kontraktsbrott, borde göra sig beredd på ali den fördom, som kunde uppstå emot honom. Kärande ombudet var imedlertid öfvertygad, att juryn skulle betrakta målet såsom en enkel kontraktsfråga och utan bänseende till några biomständigheter och att den skulle skipa rättvisa i laga ordning, utan några personliga betänkligheter. r 4844 hade mil Linds framgång på Europas fasta land blifvit verldskunnig. Anländ från Sverige till Tyskland, ett af musikens klassiska länder, hade bon vunnit ett förut exempellöst bifall äfven af de högsta granskare i musikaliska ämnen, och hon hade lyckats i sjelfva Berlin, hvars opera var en af de mest utmärkta, som finnas. Mr Bunn fick underrättelse om hennes framgångar genom lord Westmoreland, engelska ambassadören vid preussiska hofvet, och på hans herrlighets tillstyrkan lemnade han London, midt under det hans egen teater var i sin förnämsta verksamhet, och reste till Berlin, i ändamål att engagera m:ll Lind. Han blef presenterad hos henne af lord Westmoreland och den berömde tonsättaren Meyerbeer, och resultatet blef ett kontrakt mellan käranden och svaranden, afslutadt d. 10 Febr. 4845, genom hvilket den sednare förbind sig att uppträda 20 aftnar på Drury-laneteatern, antingen mellan d. 45 Juni och 30 Juli 1845, eller d. 30 September och 45 November samma år, efter svarandens eget val; hvsremot käranden skulle betala henne 50 Louisdor (eller 45 ) för hvar representation samt gifva henne halfva inkomsten för hennes beneficespektakel; penningarne skulle utbetalas 24 timmar efter hvar representation. Käranden skulle hålla kostymerna och svaranden uppträda i Meyerbeers Fältlöägret i Schlesien, som då uppfördes på Tyska i Berlin, äfvensom i Sömngångerskan och andra i kontraktet namngifna operor. Svaranden berättigades dock att iafseende på de uppräknade operorna göra förändringar i kontraktet, i fall samm förändringar tillkännagåfvos käranden före d. 4 påföljande Mars. Men om förändringarne icke antoges af käranden, så berättigades han att anse kontraktet upphäfdt. Omkring halfennan månad efter Fontraktets afslutande, eller d. 22 Februari, skref svaranden till käranden ett bref med förklaring, att flera veckors fortsatt öfning, under fruktlösa bemödanden, hade öfvertygat henne om omöjligheten att inlära engelska språket på den korta tiden så, att hon kunde uppträda i Meyerbeers opera, öfversatt på engelska. Hon ville derföre undvika efterkommandet af kontraktet och tillade såsom ett särskildt skäl, att läkerne föreskrifvit henne hvila under sommaren, för att bibehålla sin röst, och att hennes förmyndare i Stockholm, utan hvars samtycke hennes bifall icke vore bindande, hade vägrat henne att underkasta sig ansträngningarne vid en säsong i London. Den intagande svaranden slutade med att bedja käranden icke sätta tro till ryktet, att hon skulle sjunga på Italienska operan i London. Juryn, fortfor ombudet, torde ej förbise, att detta bref skrefs d. 22 Febr., då svaranden hade tid ända till d. 30 September för fortsättningen af sina engelska språkstudier, hvarjemte ombudet anmärkte att, fastän hon i sin helsas tillstånd sökte en ursäkt för undvikandet af sin förbindelse, upphörde hon knappt att sjunga någon enda dag hela den följande sommaren. Det förtjenade äfven ihågkommas, stt hon i högsta grad besitter anlag för språkkännedom; hon kan sjunga på Svenska, Franska, Italienska och Tyska, och det vore verkligen utomordentligt om hon icke skulle kunnat lära sig tillräckligt engelska på 8 eller 9 månader, för att uppträda i en eller två engelska operor. Käranden viste likväl redan, att kon ernade uppträda på italienska operan i London; utan tvifvel hade denna operas chef, mr Lumley, lyckats öfvertyga henne att bon skulle förlora sin värdighet (lose caste, förlöra kasten,, ett bekant hinduiskt uttryck), i fall hon först uppträdde på Drury-lane. Käranden skref till återsvar, att om det icke passade sig för henne att komma i Juni eller Juli, så kunde hon uppskjuta sitt besök till September. Han hörde ingenting ifrån henne i afseende på några ändringar i kontraktets vilkor; men den 18 Oktober fick han ett annat bref, hvari hon förklarade, att det interesse, som han hade visat för hennes ringa talanger, de förbindliga anbud ha gjort henne och det biträde han hade behagat försäkra henne om för hennes uppträdande på nationalteatern Drury-! lane, gåfvo honom anspråk på en tacksamhet och bögaktning från hennes sida, för hvilka hon saknade uttryck. Hon vände sig nu till honom, icke såsom teaterdirektör, utan såsom en gentleman par excellence, med anhållan, att han måtte återsända kontraktet till henne, emedan hon icke kände sig : ega förmåga att äfventyra sitt rykte inför ett engelskt auditorium, då hon hvarken egde samma personliga förmåner, samma säkerhet och ej heller den oförsynthet, som mången annan prima donna, och ryste vid den tankan, att ett misslyckadt försök i London skulle blifva förstörande för hela hennes teatraliska bana, hvarvid det svåraste hindret vore hennes obekantskap med engelska språket. Hon bad derföre att blifva befriad från en förbindelse, som l: hon förhastadt ingått, och tillade, att hon icke er-l: nat ingå något annat engagement i England. Lik-. väl, och fastän kontraktet icke innehöll något vite, så ville hon, i händelse hon någon gång sjöng på i italienska operan i London, betala den ersällning, som landets lagar kunde ålägga henne.. Käranden gaf härpå till svar, att han viste att hon önskade ? blifva fri från sitt kontrakt, på det hon måtte kunna uppträda på italienska operan, men i fall hon ville godtgöra honom för den förlust han lidit och förbinda sig att icke uppträda på italienska operan l, före Augusti, så ville han återställa kontraktet. , Skulle någon hafva hviskat till henne om någon farhåga för betalningen, så ville han, före bennes afresa från Berlin, nedsätta hela det arfvode, hvartill! han förbundit sig hos en bankir, och om kon allt-! jemt vägrade att sjunga på engelska, så vore hanl: färdig att godkänna operans originalspråk. Men h vägrade hon att tillfreds tällande ersätta honom, så ernade han framställa förhållandet för konungen i Preussen, hvilken vore alltför god, att se en engelsman gäckad genom någon som stode i Hans Maj:ts sold, och han ville äfven börja rättegång mot benne i Berlin, och i England så snart hon komme dit. I frågan om ersättningen förmenade ombudet, att käranden vore berättigad till en stor summa; khan bede i handlingarna gjort bevisligt, att den skada han lidit uppgick till 40,000 L; och till beloppet af hens förlust torde juryn i någon mån kuprat sluta, från mill Linds ojemförliga framgång på italienska operan, genom hvilken det ensamt blifvit möjligt för m:r Lumley, dess chef, att upprättbålla den teatern: