VV OO EE DV Mine herrar, varen förvisskde om moderationon i mina ord. (Buller.) Ni har ingen rätt att tala! Jag ernar föreslå er den enda uväg, som kan draga er ur förägenheten. Om JI viljen rädda landets ställning, återstår er blott en enda sak att göra. Hören mig: tagen er till vara at!, u:an uppdrag, föreslå grefven af Paris; men må hertiginnan af Orleans cch grefven af Paris ega mod nog att beträda boulevarden midtibland folkskaran och nationalgarde:; jag svarar för deras säkerbet. Om folket icke samtycker att åt dem öfverlemna makten ... Röster ur hopen: Lefve republiken! Nog nog! Chevalier: Det enda, som nu är alt göra, det är att skaffa os; en styrelse; det måste ske nu i ögonblicket! J kucnen icke lemna en hel befolkning utan styresmän; det är dess första behof, som ni måste tillfredsställa. (Sorl, som för en stund öfverröstar talaren.) Det är nödvändig, att grefven af Paris blir öfver gatorna buren hit till kammaren. En ledamot af kammaren; Han har ju kommit hit nyss! Hösn är här. Om J tveken ... (Allas blickar vända sig mot öfra delen af amfiteatern, der hertiginnan af Orleans: och hennes barn hade satt sig. Men i det ögonblick, då foltskaran inträngde i sjelfva selen, hade prinsessan och hennes svit aflägsnat sig igen.) t Chevalier: J kunnen vara säkra på att få höra republiken utropas, . (Builret ech förvirringen nå sin böjd. En person i officers-uniform — man sade att det var hr Dumoulin, befälhafvare på stadshuset i Juli. 1830 — b:sliger tribunen, och planterar der den trefärgade fanan.) Mina herrar, ropar han, folket har i dag återerörat sin sjelfständighet och sin frihet, likasom 4830, J veten, att tronen i Tuilerierna har hlifvit. krossad cch utkastad genom fönstret. (Her Cimieux, Ledru-Rollin och Lamartine synes på en gång i tribunen.) Röster ut hopen: Inga Bourboner mer! — Burt med förrädarne! — En provisorisk stycelse genast! (Rop och förvirring. — Fiera deputerade draga sig undan genom dörren vid salens ända.) Ledru-Rolin: I nawn af folket, som vi representera, fordrer jag tystnad! Röster ur hopen: I hr Ledru-Rollins namn: tystnad! ig ; Ledru-Rollin: M,. Ht i folkets namn fordrar j:g ett ögonblicks tystnadl!, En man ur hopen: En provisorisk styreleln Mauguin: Lugnl! lugn! J skolen. få en provisorisk styrelsel I:dru-Rollin: Hvad helst man reå göra, så protesterar jag, i namn af folket, som öfverallt är under vapen och berre i Paris, emot det slags styrelse, som har blifvit föreslagen i denna tribua, (Ganska rät! ganska rätt! Bravo!) ,Jag gör icke här någonting nytt; ty år 41842, då frågan om ett regentskap här diskuterades, var jag den ende som förklerade, att något sådant icke kunde tillsättas, utan att först inbemta folkets omedelbira tanka (Det är sannt! Ganska rätt!) Larochejaquelin: vAn jag då?, En röst: Ja, Larochejaquelin oaksåls Ledru-Rollin: Man har nyss ordat för er här om den ärofulla revolutionen 4789,. Gifven noga akt: de, som orda så, ha icke uppfatiat dess s:nna anda och vilja framför allt icke efterkomma dess bokstaf. Sjelfva grundlagens text har 4794 förklarat, att den konstituerande församlingen, — rmärken väl: den konstitaerande församlingen, med hela desssrskilda myndighet, — icke var befogad att stifta någon regentskapslag, och att folkets allmänna röst måtte inbemtas dessförinnan. Många röster. Ja, jal Det är klart. Ledru-Rollin. Det är sjelfva ordalydelsen i 4791 års grundlag. Men mine hrr, i två dygn kämpa vi nu för våra rättigbeters skull. Niväl: om j önsken en styrelse tillsatt geazom acklamation, en styrelse för dagen, som revolutionens hetta skall förtära; om j pistån, att en sådan styrelse finnes, då skola vi fortsätta striden för 1794 års konstitution, som sväfvar öfver vårt land och våra häfder, och som bjuder stt7ett vädjande till folket måste ske, om ett fegentskap skall blifva möjligt. En röst: Det är icke möjligt på annat sätt. Ledru-Rollin: Således är intet regentskap möjligt. .. Många röster: Vi vilja icke hafva nå ot resentskap! Ledru-Rollin: Intet regentskap är möjligt att illsätta på det vis, som man här försökt, och vilket jag måste kalla verkligen sällsamt och nkräktaade. Hu:u? utan att lemna oss: tillfälle till rådlägning, skulle kammarens .majoritet bridstöradt krossa samma lag, som den stiftat tvärt mot vira bemödanden 1842? Detta viljen j j; det är en utväg, som saknar stöd inom andet. I namn af den rätt, som man äfven under tatshvälfningar måste veta att vörda, ty man r ej stark utan genom rättvisan; i namn deraf, rotesterar j:g, på foltsets vägnar, emot detta karf marens sednaste tilltag. (Bravo Bravol Lefve sedru-Rollin!) LedruRollin: I bafven ordat här om ords ing, talat om -blodsötgjutelse. Ha! blodsutjutelsen sngår oss, ty vi hafva sett den på så ära håll, som någon. Valar: vi, vi förklara änwu: Blodsutgjutelsen kin icke upphöra förr än ättvisans anspråk äro tillfredsställda; cech de er borta, som kimpade nyss, skola kämpa åter afton, OM man misskänner deras rättigheter. Ja! jalv) På folkets vIgnar, som är allt, spörer jag er, hvilken den borgen fr, som skänkes ss af er stvrelsä den mån Nyss satte nå tro