Aftonbladet – 10 mars 1848, sida 2

ee r—— —— —-— Ä 2IVsee bee on oo I nm—.— mtr MMMM MMMM Galen! Nej visst inte nu; men ser du, jag var det verkligen sjelf en gång, liksom du för närvarande är, alldeles på samma sätt, fast det nu är längesen, och då var det en medlidsam vän, som skrattade ut mig och sade mig sanningen, precist som jag Du gjort med dig, och det botade mig radikalt. Af tacksamhet för denna lyckliga kur gjorde jag ett löfte, att i min ordning nyitja den emot hvar och en äf mina vänner, som jag fann i bebof deraf. Jag begriper icke hvad du menaro, sade jag rodnande; ehuru. jag begrep honom ganska väl: ; Abjo, Jag ser, att du begripar mig fullkomligts men för att i alla fall göra mig riktigt förstådd, så säger jag dig att du är kär; alldeles: rent af rosenrasande kär, och det skall göra dig förs eller sedneare till en eländig kruka, enr stackare.n ,Var så hederlig och hejda ditt ordsvalls, sade jag afbrytande och uppbragt; ty i fall det skall vara skämt, så finner jag det mindre angenämt och passande, och i-händelse du menar allvar, så vill jag säga dig,: att:om förhållandet också vore sådant, som du :så pikant framställer det, så är :vår bekantskap alltför färsk, att tillåta dig ett sådant språk; jag inser. icke, att pågon .menniska. i. verlden har att skaffa med mina känslor, och allraminst du, hvilken.jag i dag ser för andra gångena :Jag visste nog, att du skulle bli vid dåligt humör:i början och icke uppskatta min afsigt efter .förtjenst; men jag räknar icke på hvad du säger i häftigheten, ty det gick alldeles såmed mig; jag blef ursinnig i början: men -oms sider sansade jag mig och insåg nyttsn af min:hederlige väns råd.n Det angår mig icke .hur: du bar dig åt, sade jag, ännu mera retäd af hans försmädliga tr lugn, än af hans skratt; soch jag: vill ifteBöfdg . ett ord mera. ord (Forte följer.) p