Aftonbladet – 9 mars 1848, sida 2

Lr — ,Tiden för i dag upphäfver, genom en insändares mun, ordentliga ångestrop öfver bändelserna i Frankrike, uti en artikel, der såsom åtto förekommer den kloka varnningen, som man plär gifva barnen: lek ej med elden, förmodligen på det ice påföljden deraf må blifva densamma, som tyckes hafva händt insändaren sjelf vid intrycket af nyhetern?. Hela artikeln kunde lämpligast kallas: en politisk Krukas varningsord. Hela Frankriken, menar Tiden, vär i denna stund sannolikt ett rof för anarkiens, mordens och plundringens alla demoner — för en revolution, som i vandalism och blodtörst möjligen torde komma att öfveriröffa 1789 års. Derefter kommertillämpningen: ,Äfven ,vi, här i Stockholm, ha haft våra reförm-möter, även oss har man uppmanat zxtt agitera reprerzentationsreformenp, med alla möjliga lagliga medel; äfven hos oss ärnar man tillställa reformbanketter, etc. Uti en annan artikel, kallad Folkens rätt, heter det, att om folken bafva rätt att omstörta en regering, så måste det å den andra äfven vara lika rätt och lofligt för regeringen, att bemäktiga sig enväldet, är den styrande så för godt finners, Detta är icke att sätta frågan på sin rätta ståndpunkt. Revolutioner, såväl till folkens som enväldets förmåner, kunna icke försvaras på legalitetens rund; båda utgöra ultryck af en makt, som för tillfället gör sig gällande; skilnaden i absolut rättmätighet måste då bero derpå, huruvida ändamålet med det ena eller andra är rättstilståndets eller godtyckets införande. Varningen att ej leka med elden är eljest hemtad ur Söndagsbladet, som insändaren i Tiden också ber allmänheten läsa, och som jemväl !år en ampel puff i Minerva, såsom det der priktigt bedömde och med verkligt förutseende blick uppfattade händelsen efter de första underrät