.) både under dess vistande 1 Stockholm och under resor i landsorten, lemnat betydliga bidrag till unIderstöd åt fattiga, och det är: skäl att sätta den I kongl. familjen i tillfälle att kunna utöfva barm,) hertighetsverk och bistå fattiga. I öfrigt förenar jag mig med hrir Kock och Lägergren. Hr ALMGREN: Då jag till alla delar instämmer uti herrar Kocks och Lagergrens sakrika anföranden, biträder äfven jag Utskottets förslag. Då grannlagenheten fordrar, att man icke ordar mycket i denna sak, vill jag blott häntyda på hvad landets värdighet och landets sjelfständighet kräfva, .Joch jag tror, att om angelägenheten att vidmakthålla dessa rätt besinnas, ingen skall underlåta att bifalla hvad Utskottet tillstyrkt. Hr PALMER: Man har sagt, att jag i min tabell blott framdragit de stora makterna, men man har deruti misstagit sig. Jag har jemfört Sveriges civillista och budget först med de stora makternas, Englands, Frankrikes, Preussens, och sedan de mindre makternas, Hollands, Belgiens och Norriges. Således är kalkylen opartisk oeh det står fast, att Sverige, i proportion till sina inkomster, betalar :mera till sitt konungahus, än någon asnan makt, hvarmed det kan ställas i jemförelse. En talare har sagt, att icke alla Sveriges statsbidrag synas på papperet, samt att, om alla extraprestationer beräknas, totalsumman blir dubbelt större. Detta vill jag Imedgi:va, om man medgifver mig tillbaka, att samI ma förhållande eger rum i de flesta europeiska staIter, och att den af mig uppgifna proportionen-deriIgenom föga eller intet rubbas. Så mycket till försvar för min tabell. Nu några ord till svar på de positiva skäl, som under loppet af diskussionen blifvit anförda till förmån för den begärda förhöjningen. Två af dessa skäl hafva förekommit mig särdeles märkliga. Det ena bär titel af nationens värdighet, det andra af landets stigande välmåga,. Hvad nationens värdighet angår, tror jag, att den kräfver något annat och bättre, än underhållet af monarkisk lyx. Den kräfver t. ex., latt munnen rättas efter matsäcken. Landets pstigande välmåga, förekommer mig åter som en illuston. Det land mår icke väl, hvarest tiggare, proletärer och brottslingar dagligen öka sig i en förvånande proportion till befolkningen. Skall åter den stigande välmågan tagas i den lumpna meningen, att landets kapitaler årligen ökas, så äger detta förhållande rum i England i ännu högre grad än här. Likväl har England alltsedan år 4700, d. Vv. 8. på ett och ett halft sekel, ej ökat sin civillista med mera än 9,000 , eller 400,000 rdr bko, då deremot Srerige på mindre än ett balft sekel ökat sin civillista me. mer än 400,009 rdr. Diskussionen afbröts för någon stund, af anledning, som i nästföljande omförmäles. 3 Eiter anmälan, företrädde hr statsrådet m. m.! 8. A. Munthe, och aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga proposition och skrifvelser: 4:o Kongl. Maj:ts nådiga svar uppå Rikets Ständers underdåniga . skrifvelse . angående riksdägens för-: längning; 2:0 ang. lindring i den af hemmanen å ön Hven, såsom godtgörelse för den förut åliggande arbetsskyldighet vid Uranienborgs kungsgård, utgående l. afgäld; och 3:0 i fråga om delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning för borgmästare i rikets städer, utom li Stockholm, äfvensom för kommissionslandtmätare. Hr Statsrådet blef derpå i vanlig ordning utbeled-. sagad. S 4. Fortsattes diskussionen, i anledning af Statsutskot-. tets utlåtande JM 38. He TJERNBERG: På de skäl, br Norin i sin reservation anfört, tvekar jag icke att anhålla om återremiss af utlåtandet. j Hr BRINCK: Sedan man nästan allmänt disku-: terat öfver första hufvudtitelns anslag , tror jag det! vara min pligt, att deröfver yttra min tanka, och! jag gör det, under förklarande, att jag respekterar : andras olika åsigter. Då jag skulle hafva önskat att diskussionen icke blifvit så utsträckt, vill jag4 l l i vara fåordig, såsom ämnets grannlaga beskaffenhet fordrar. Jag medger visserligen att hr Palmer har rätt, då han säger, att Sveriges civillista på de sista 40 åren ökat sig med 400,000 rdr, men jag får fästa hr Palmers uppmärksamhet på de förändtingar, myntvärdet och coursen på denna tid undergått, och jag tror, att, om man tager detta i: betraktande, tillökningen icke skall vara så betydlig, som siffran tyckes utvisa. Ehuru jag heldre önskat, att Utskottet affattat sitt utlåtande annorlunda, än som skett, tror jag dock, då Utskottet föreslagit ett vilkor, som jag icke kan annat än gilla, att jag riktigt uppfattat nationens och mina kommittenters önskan, då jag lemnar min röst för bifall till Utskottets förslag, hvilket jag så mycket heldre gör, som jag tagit i beräkning, att den färeslagna tillökniogen, fördelad på hela folkmängden i Sverige; belöper sig endast med 1 !y, skilling på hvarje person. Jag är icke den, som viil slösa med statens medel, hvilket jag trör mig hafva vid många tillfällen ädagalagt, men jag anser att nationens och rikets värdighet kräfva, att man icke afslår hvad som i detta fall blifvit begärdt. Hr THORN: Då riksdagsfullmäktigen Matts Perssoa för 40 år sedan yttrade den önskan, att Sverige måtte blifva ett hertigdöme, afsåg han dermed minskning i kostnaden för underhåll af ett konungahus; men denna hans önskan har icke gått i fullbordan, ty vi lefva hvarken uti ett hertigdöme eller i en republik, utan i ett konungadöme, hvarmed måste vara förenade drygare kostnader för konungafamiljens underhåll. Imedlertid har det säkerligen Varit det betydliga beopp, hvartill första hufvudtiteln uppgår, som föranledt Utskottet att afslå kgl. Propositionen om förhöjning i anslaget åt H. K. H. Kronprinsen, ty jag kan icke finna annat än att Utskottets förfarande innefattar ett afslag, då för anslagets utgående blifvit fästadt ett vilkor, som icke ir i kongl. propositionen afsedt. Jag känner icke och kan ej kalkylera kostnaden för fyllande af ett urstelifs behof; men jag tror att förfining och lyx ika litet kunna vara i aftagande inom konungaorgen, som inom förmögna privata hus; och då ör en ogift kronprins för 30 år tillbaka voro anlagne 400,000 rdr bko årligen, tror jag att nämnde ;elopp, som Utskottet, då det nu gått händelserna förväg, föreslagit, såsom apanage åt Kronprinsen; edan han blifvit förmäld, icke bör anses för högt; varföre jag bifaller utlåtandet. Herr WAERN: Då de motiver, som hos pluraliteen, af Utskottets ledamöter legat till grund för utätandet, blifvit så tydligt och väl af. herr Kock itvecklade, inskränker jag mig till att instämina ned honom; men kan derjemte icke underlåta att ill besvarande upptaga några inkast, soms blifvit not utlåtandet gjorde. Man har för det första inändt, att Utskottet gått utom sin rätta sfer, då det cke ovilkorligt antagit eller afslagit den kong. opositionen. Härvid torde jag få anmärka, att det yckes ligga så tydligt i den kongl. propositionen, lå deri omtalas Hans Kongl. Höghets behof af egen iOfhållning fe kustan gt TTR rv 00e