Aftonbladet – 2 mars 1848, sida 1

jla kungsrne lågo i en rad öfverst på hvar Ög. Det var ju märkvärdigt att det slog in ändå, side han mycket förnöjd, betraktande den lysande kungarader. pDet såg bra kinkigt ut, och du Ebba såg, att jag inte begagnade mig af något graskort, ehuru det är tiliåtligt i den här patiencen; men bara man har tankarne samlade, så går det. Det är en ganska artig patience det der. . Ack; pappa lilla, hör nu på mig! bad Clothilda, sättande sig i hans knä. . Jaha, min flicka, hvad vill du nu? Det gåller väl pengar igen till något af dina upptåg, kan jag tro, efter du är så inställsam. Nej, pappa, jag ville bara be om lof att få fara ut med Sally lite; det är så Jänge a kon fick någon motion. : ,Jaså, hon gck till staden i går, ,Utan att jag visste derom; Sally är likväl min, häst. . : Ab, mjuka tjenare; jag skulle tro att både du och din häst lyda min order; hvabale Se så, palpa lillas jag mente bara att om hon också gått till staden i går, hon väl i dag kunde orka med ait dr;ga mig i enliten kappsläde till gamla Stina, då pappa ansåg henne kunna gå med mig ända till Hultby i viras, och det är likväl sju mil dit. Jaså, vill du bara fara till Stina. J:g är rädd du har några hemliga möten der borta i skogstorpet, efter du så ofta löper dit, sade öfversten småskrattande och utan att märka den djupa rodnad, som blixtsnabb for öfver Clothildas ansigte.