Aftonbladet – 1 mars 1848, sida 3

sig; men vi befara, att det långt mindre vinnes genom hvilken eftergifvenhet som heldst från de liberalas sida, så vida den ej sträcker sig ända till den sje!fskrifna representationsrättens bibehållande, än g-nom antagande af sådana grunder för reformen, hvilka genom sin inre allmänna giltighet irån rättvisans synpunkt kunna tillvinna sig det öfriga samhällets sympati och belåtenhet. rf z 7 Slitöfrågan. Vi reproducera ur Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning följande om belägenheten och beskaffenheten af Slitö hamr, som förtjenar att tagas i betraktande: Den sällsynte resande, som besöker nordöstra sidan af Gottland och kommer till Slitö, öfverraskas vid åsynen af dess hamn. En rymlig, oval bassin, omgifven på alla sidor af något höga stränder, inbjuder till lustsegling; man stiger i en slup och kryssar eller styr rakt fram till inloppet. Farkosten halkar öfver ett vatten, klart som diemanten och, äfven under stormar, obetydligt vaggande. Man kommer fram till inloppet — det dubbla inloppet, der man fordom funnit skäligt att äga en skans, men som sednare och fegare tider funnit nödigt att spränga i luften. Der ligga nu ruinerna qvar efter det fordna fästet, med det svenskt-vackra namnet Carlssvärd. Stora huggna kalkstensblock af den stora gottländska öns allmänna produkt ligga strödda omkring på holmen. Å båda sidor om denna ser man en trång kanal, så trång att knappas: två linieskepp der kunna frambogseras i bredd; men hvarken sådana eller den minsta roddbåt framkomma, så länge kanoneld kunde ljunga från holmen. Utanför denna holme och de båda inloppen ligger den öppna omätligheten för ögat. Inga klippor och inga skär; ett rent farvatten tillåter seglaren att med trygghet nalkas, och i fredlig tid inlöpa i den säkra bamnen med dess rymlighet, renhet och lugn. En sådan hamn, sällsynt på hela jordkretsen, antingen man ser den med seglarens eller naturvännens eller topografens öga, belägen midt i ett nordiskt haf, hvars omgifvande stränder på fasta landet tidigt isbeläggas och sent öppna sina hsmnar för seglaren, denna hamn, Slitö hamn, erbjuder fördelen af en vida mindre afbruten seglats, och de flottor, den kan innesluta — vore. de än tusende skepp, skulle de i trygghet der inrymmas — kunde tidigt på året gå till segels i det isfria hafvet, under det att Sveriges, Finlands, till och med Lifflands och Kurlands hamnar ligga stängde af bevakande ismassor. För Gottland och för den närmaste orten kring hamnen vore nyttan af en frihamn på denna punkt påtaglig; och derom har man också icke tvistat. Men för våra fastlands-redare i hela norra hälften af Sverige, till och med Stockhom, kunde denna hamn utgöra en vinterstation för farkoster, som der blefvo korta vinterliggare, och tidigt på våren, åtminstone sex veckor tidigare än eljest, kunde utlöpa för att afgå till andra haf. S:ora nederleg af inhemska produkter kunde uppkomma; stora transitoposter kunde der lätta handeln mellan England och Ryssland. Alla dessa förmåner hafva våra Ständer nu förkastat; förgäfves har naturen erbjudit oss en rikedom af utvägar för handeln, förgäfves danat detta undantag från regeln för vår polhöjd och vårt klimat. Småiaktig fruktan för statsförhållanden, en lika småaktig farhåga för en smyghandel hafva samfäldt verkat på våra Ständer att afslå det betänkande, hvari vårt Ekonomi-utskott understödt förslaget att göra sig en så sällsynt naturförmån till godo. En annan tid kommer, då mera kännedom af ett lands beskaffenhet, behof och nytta förestafvar besluten! Då skall mean med glädje tillegna sig de fördelar, man nu så okunnigt och fegt släpper ur händerna, Men det. fordras måhända en annan generation, der icke t. ex. i Presteståndet den hederlige dr Stenhammar lär oss nationalhushållning och prosten Berlin landtmannavinst genom bränvinsbränI ning; m. fl. m. fl. i alla de öfriga Stånden. O! prohibitionister i handel och produktion! O,spanntalströskare i politik och moral! — Sednast hitkomna nummer af Skånska Posten meddelar följande enskilda korrespondens, hvaru:i förekommer åtskilligt af intresse, hvilket ej funnits omnämdt i de underrättelser från Amerika, som förekommit i utländska blad. Uppsatsen följer: En svensk man af handtverksklassen, bosatt sedan flera år i Mexiko, har uti bref till en af sina anhöriga i Skåne, hvilket ankom redan i slutet af förlidet år, meddelat en skildring icke allenast af sin egen ställning, utan äfven, af Mexikos intagande af nordamerikanarne och hvad dervid förefallit. Brefvet har blifvit oss meddeladt med tillåtelse till dess offentliggörande, och ehuru det, i afseende på Ikrigshändelserna, icke egentligen innehåller annat än hvad man redan länge kändt, torde det dock ega ett visst intress2 för mången bland våra läsare att laf ett ögonvittne se en relation af händelserna. Vi införa alltså här rämnde: skrifvelse, bibehållande dervid, med några få förändringar, brefskrifvsrens egna ord. Mezxiko den 1 Nov. 1847. Jag får med några få rader låta dig veta, att jag och min k. familj lefva och må bra. Vi hafva öfverstått många farligheter, men Gud har vakat öfver oss rikeligen. Det olyckliga kriget har slutligen drabbat Mexiko. lAmerikanarne intogo staden den 46 sistl. månad lefter mycken blodsutgjutelse. Mexikanarne äro helt och hållet slagna, ehuruväl de hade tredubbel styrIka. Amerikanarne togo Mexiko med 3000 man tyIskar och 4000 af andra nationer (?), tillsammans 17000 man. Här äro ungefär 42 svenskar, dugtiga ISoldater. Amerikanarne förlorade omkring 1000 döda ch lika många blesserade. Några svenskar blofvo dödade. . Mexikanarne förlorade en grufl:g mängd. De håfva förlorat mer än hälften af sin styrka. Åmerikanarne hafva tagit alla deras kanoner, som Jutgjorde mer än 500 af bästa sorten, Sista ressurIsen var, att man förut nedtagit klockorna från kyrktornen, för att deraf gjuta kanoner och kulor. MexiJkanarne äro ett envist folk; de vilja ännu icke göra fred: de hafva flytt till det inre af landet, för att vidare sätta upp en arme; men hvad som nu fattas, är vapen och penningar. Amerikanarne hafva förstört alla vapen som de tagit, undantagandes kanonerna. Dessa tänka de skicka hem. Vidare äro På vägen från N. Amerika mer än 40,000 man, så latt jag förmodar hela landet faller i nordamerikaInarnes hand; vi önska det alla. Nu tänka ameriJkanarne åter öppna handeln, som varit tillstängd i 12 års tid; du skall tro, att vi förlorat ansenligt i Idetta kriget. Utsigterna äro ganska mörka; men vi hoppas det bästa när kriget tager en ända. Jag kommer att förlora mycket På mitt gamla lager, som har kostat mig tredubbelt mer än jag kan sälja det för. Amerikanarne hafva hela sjökusten full af varor. Nästa vecka skicka de ner 4500 stora vagnar för att hemta upp varor; de komma under en konvoj af 16000 man, soldater och handlande. Jag tänker häÅanaftax Jrifua handeln mer än fahrtcara tv dat