Aftonbladet – 28 februari 1848, sida 1

ASPT of OSESAEE KR SSE MAME att FFS IVP MM man skall lätt finna att sjelfva förvaltningskosinaden dertill skulle måhända upptaga mer, än hvad till samtlige fattiges underhåll erfordrats, om ingen styrelse varit. (Forts. följer.) —A 2 2nzoex BROGLHODV Utländska posten som anlände i går, meddelar underrättelser från Hamburg af den 49, Berlin den 47, Paris den 46, samt London af den 43 dennes. PORTUGAL. Det skall i Lissabon väckt stor bestörtning att engelska säindehudet på embelsvägnar afgilvit den förklaring, att engelska regeringen anser de vid interventionen gjorda vilkor för icke uppfyllda, då deputeradekammaren icke kunde anses vald på laglig väg. Herr Ayllon, spanska sändebudet, hade afgått från sin post. — Banken i Lissabon skall i Paris och Londoa hafva negocierat ett lin af 800,000 pund sterling. SPANIEN. Espartero hade anländt till Logrono och der blifvit entusiastiskt emottagen. En bedersvakt, som generalkommendantean tillbjudit honom, hade han undanbedt sig, och svarsrade på alkaldens tal, att han önskade draga sig tillbaka uti privatlifvet och afskilja sig fråa politiken. FRANERIKE. Vi meddelade vid förra pastens ankomst några underrästelser om de me yrer, som regeringen i Paris, emigt brefder från, vidtog såsom försigtighetsmått i anledning af den tillämnade reformbanketten. Uti de fransyska tidningar, som ankoramo i går, finner men flera utförliga underrättelser af detta slag, hvilka utvisa huru medborgarekonungen, betraktar den sinnesstämning hos folket, som de Guizotska styrelsegrundsatserna framkallat. Det Guizotska systemet är, såsom man förut vet, grått till färgen, i den figurliga mening hvari detta ord äfven här begagnas; och det kan deriöre vara intressan: att se hviika effekter det frambringat på ett annat ställe. L2 Constitutionel för den 416 berättar, alt nya regementer beständigt ankomraa till Paris; ait ammunitionsförråder blifvit transporterade till kasernerna, hvilka äfven påstås hafva blifvit provianterade med lifsmedel och ved för 5—6 dager; att batterier blifvit iordningställda i Vincennes, hyvilken fästning blifvit försedd med krut, kulor och drufbhagel. Tidningen Le National för den 4ö:de innehåller följande: Vi ha i går talat om de hotande beredelser regeringen gör, för att hindra den lagliga och fredliga utöfningen af rättigheten att sammanträda, som våra institutioner tillförsäkrat medborgarne. Vi underrättas i dag om en ny åtgärd, för mycket betydelsefull, för att icke uppfordra till bestämda förklaringar från myndigheternas sida. I tionde legionen har man affordrat löjtnanterna i hvarje kompani sexton tjensteorder, undertecknade in blanco, för att deponeras hos mären och, i händelse af behof, kunna öfverlemnas åt sexton personer; till hvilka vederbörande hyste förtroende. Korpscheferna, underrättade om detta olagliga steg, hafva gjort lifliga föreställningar deremot uti generalslabens expedition, och flere löjtnanter hafva vägrat lemna in-blanco-orderna. Det är troligt att samma steg tagits äfven hos de andra legionerna ). Månne man sålunda ämnar improvisera ett falskt nationalgarde, under en uträkning som det är lätt att begripa? — Men huru härmed må förhålla sig, skall landet icke misstaga sig om tänkesältet hos denna medborgare-milis, som regeringen aflägsnat ifrån sig ända derhän, att den icke sedan flera år vågat sammankalla den vid någon offentlig högtidlighet. ij Denna artikel, som icke blifvit motsagd i den ministerilla tidningen, fiones äfven aftryckt i Le Siecle, som dervid yttrar för egen räkning: Vi kunna på det mest positiva sätt och med bevisen i händerna bekräfta sanningen af L2 Nationals berättelse. Detta factum är af yttersta märkvärdighet, emedan det syftar på, att vid vigtiga tillfällen kunna bedraga opinionen angående medborgaremilisens verkliga tänkesätt, åt hvilken Chartan sjelf anförtrott omsorgen att vaka öfver upprätthållandet af landets rättigheter. — Le Constitutionel, som har . en reflekterande artikel öfver detta ämne, tillägger ytterligare till ofvanstående: Ått alla de kapotter och andra munderingspersediar för nationalgardet, som förr funnos i stort antal hos köpmännen, på en gäng försvunnit; och tidningen frågar, om de blifvit uppköpta af agenter för att uppkläda det tillämnade falska nationa!gardet. STORBRITANNIEN ocH IRLAND. De italienska angelägenhe:erna gåfvo, uti underhusets session d. 45 Febr. an!edning till nåora intres anta förklaringsr a: lord Palmerston. Pi fråga af hr Hindley, om regeringen skulle förelägga huset korrespordensen roelian lord Minto och romerska hofvet, svarade han: att ord Minos baskickning i Rsm slUdeles icke aft någon politisk karaktär (skrat:!), blott för Turin, Fiorens och Nespel hade han varit föredd med kreditiver; bars skriftliva gemenskap . od 2 ned romerska kabinettet vore att skatta alldees lika med en privatkorresponders, och kun2 derföre icke föredragas inför huset. DP:r owring begärde derefier utdr:g af den diploatiska korrespondensen rörande den projektede italienska tullförordaingen och uibredde ig vid motiveringen af sitt yrkande, öfver I:ans tilstånd i allmänhet, hvarvid han gjorde all rättvisa åt reformsträfvandet, isynnerhet åfvens, men tillka aptydie karaktärsstridigheerna hos Italiens särskilda folk, som gifva anedning ait betrakta idgen om Italiens enbet isom en chimär. Enligt hans tanke är den, fter det tyska mönstret projekterade, på hanelsfrihetens id grundade tullförering den ene, förnuftsenliga representant af italiensk enet; och i detta förbund vore åt Sardinien förbållen den roll, som Preussen öfvertagit i den yska tullföreningen. Lord Palmerston instäme uti sitt svar, i den förhoppning: att för Itaen en py bana vore bruten och att sakernas ya skick, då för första gången en öfverrensjämmelse mellan regeringar och folk inträdde, kulle blifva af varakt:ghet. Hvad Österrike ngick, så innehålla de sednaste depescherna ån hett La em 21) As so vs JA mact Ingen