Aftonbladet – 25 februari 1848, sida 3

Turin, i Modena. Men äfven från den allmänna europeiska politikens ståndpunkt är Neapels inträdande i de konstitutionella staternas förbund ytterst vigtigt. Kung Ferdinands proklamation af den 29 Janugri under sitt beväpnade folks åsyn är icke blott en neapolitansk, en italiensk, men en europeisk tilldragels2.n — t—————.. — Malmö Tidning meddelar följande: Enligt amiralitetsrättens beslut skall bergade barkskeppst Lady Kenneway förses med nytt roder och nödvändiga segel och tågverk samt derefter, under uppsigt af de danska bargarne, transporteras till sin bestämmelseort London. Dessförinnan skall nämnde skepp och laddning assureras till sitt fulla värde 5300,080 pund sterling. — U:ii pWisby Weckoblad läses följande: MDen 7 dennes, kl. balf 41 e. m., oroades staden Wisbys invånare genom brandsignaler — Vådeld hade utbrutit i en å lägenheten Kopparsvik, !.:dels mil söder för staden för några år tillbaka uppförd större fabriksbyggnad, tillhörig fabrikörerna Lang och Söderberg. Oaktadt hjelp med brandredskap snart tillkom, kunde elden, som med största fart och häftighet spridde sig i husets alla delar, icke dämpas, utan nedbrann, och förstördes hela den kostbara byggnaden. — Lyckligtvis förböll sig väderleken mycket lugn. I motsatt fall bade öfrige byggnaderne å lägenheten, deribland stadens privilegierade mjölqvarnar, troligenej undgått att blifva lågornas rof. — Det säges att det afbrända huset skall vara försäkradt i allmänna brandförsäkringsverket för byggnader på landet. . —— ——— — I Uddevalla-bladet för den 47 dennes läs2s följande fö slag: Då tullförfattningarne nu som bäst undergå en fördomsfri granskning på riksdagen, torde några flyktiga tankar i ämnen, som dermed ega gemenskap, af vederbörande ursäktas, såsom helt okonstladt åsyftande goda ändamål. I en tid, då man inom alla samhällsklasser egnar en synnerlig omsorg åt ålderstignes samt enkors och barns framtida lifsuppehälle, synes en pensionsinrättning för sjöfarande icke heller vara ur vägen; men ref., sjelf icke tillhörande detta riksgagneliga yrke, kan blott framkasta en id derom, som möjligen kunde vinna bifall derföre, att den icke åsyfter något nytt anslag, hvaraf Ständerna redan synas hafva händerna öfverfulla, utan helt enkelt användandet af den dricksstyfver — om man så får uttrycka sig — som under namn af föring bestås de med större eller mindre laddningar hemvändande skeppare och besättningar. Då denna hundraåriga uppmuntran för fartygs byggande på cravel, ändock, sedan detta byggnadssätt blifvit fullkomligt allmänt, obestridt bestås sjömannen — och hvem skulle väl vilja bestrida en uppmuntran åt detta arbetsbi, som far ut med våra öfverflödiga produkter och hemdrager så vårt öfverflöd som vårt salt? — så vore åtminstone dess ändamålsenliga användande att på det högsta rekommendera. Icke må man tro, att 3 å 4 rår, som vänta sjömannen vid hans hemkorost, kunna afhålla bonom ifrån afvikning i främmande hamnar! Härtill verkar bättre den bildniog, som våra navigationsskolor sprida, samt det förbättrade skick, hvari vår kofferdiflotta nu befinner sig, i det den i alla afseenden börjar täfla med utländningens. Imedleriid kunde den afvikne förklaras förlustig all delaktighet i en blifvande försörjningsfond. För att så mycket förr kunna hinna det lika nödvändiga som vackra målet af en Pensionsinrättning för ålderstigne och bräcklise sjöfarande samt deras enkor och barn, kunde lätteligen och utan synnerlig afsaknad för den unge, penningen föga aktande, sjömannen, en viss procent af hans första månadshyra vid hvarje påmönstring innebållas, helst han vanligtvis utfår och oftast redan användl densamma innan han går ombord. En sådan liten afsatt sparpenning gjorde honom föga mebn; den kunde snarare bringa honom till eftertanka att så mycket sorgfälligare använda den dermed minskade summan. Icke kan man heller gerna betvifla, att den till mera eftertanke komne gifte sjökaptenen, styrmannen eller matrosen anser en sådap fyrk illa använd, om än för honom mera behöflig. Hvad Föringen beträffar, så skulle tullkamrarne åligga, att mot qvitto öfverlemna den till sjömanshusen eller, der sådana icke finnas, till magistraterne, som mot vanligt förmyndarearfvode skulle medlen förränta tills de uppnått den höjd, att räntan kunde ändamålsenligt begagnas till utdelning — Uti Stora Kopparbergs läns tidning Jäses: En bonde i Grytnäs har åt sig förfärdigat ett tröskverk, som af vinden sättes i rörelse, och är af så enkel sammansättning, att hvar och en, som någorlunda förstår att handtera yxan och hammaren, borde kunna sjelf göra sig ett sådant. Dertill erfordras dock 2:ne små kuggbjul och 2:ne dref af gjutet gjern. Smidet och träverket bör ej blifva särdeles kostsamt. En beskrifning, ehuru ofullständig den här gifves, af dess konstruktion, torde leda andra att tänka på huru en kraft, som för alla är tillgänglig, kan användas till besparing af tid och arbetsstyrka; och för dem, som ega fallenhet för mekaniska inrättningar, torde denna beskrifning, sådan den lemnas, vara tillräcklig för att reda begreppet om beskaffenheten af den ifrågavarande tröskmachinen. Ifrån logbalken upp igenom taket och så långt deröfver, som behöfves, är en pipstock upprest, stående med nedra ändan i en hylsa, så att den med en vändhake kan vridas omkring. Nedigenom denna pipstock, som kan sammansättas af sågbockar, löper en axel, på hvars nedra ända, nedom pipstocken, ett kugghjul är fästadt, som till utseende liknar kronbjulet i ett fickur. Detta kuggbjul griper in i ett dref, fästadt på axeln till slagtunnan, hvilken är gjord som på vapvliga tröskverk. I öfra ändan af den uppoch nedstående axeln är ett dylikt kuggbjul fästadt och sättes i rörelse genom ett dref, som sitter på en horisontelt deröfver liggande och i pipstocken (eller i 2:ne på densamma fästade, nägot ifrån den med öfra ändan utböjda jerp) lätt omkringgående axel, på hvars ena ända vingarne, gjorda såsom vanliga väderqvarnsarg2 rna PP asfas NTrantta Är