Aftonbladet – 24 februari 1848, sida 3

eller dagg, böra de torkas med en lianeduk. Ser det ut till regn är det bäst att afskära bladen, då de större sättas i glas eller mindre burkar; och de smärre hållas friska öfver natten, :iväl förtents kopparkärl med lock, eller i clacerade lerburkar. Lådorna böra vara 8 tum breda och 10 tum långa, med 1, tums höga kanter, eller fyra stycken af hvarje ark, och efter 4:de hudombytet böra högs! 60 maskar vara i hvarje låda. Lådornas rengöring, som dagligen bör verkställas, sker på så sätt, att de öfversta bladen, hvari maskarne krupit upp, flyttas i rena lådor, unde det att de förut begagnade ställas till torkning för följande dagen. När maskarne blifva större, krypa de ej upp på bladen, utan, liggande bredvid bladet, förtära de detsamma, och bör således då deras flyttning i de rena lådorna så mycket varsammare handhafvas. Maskarne byta fyra gånger om hud innan de spinna. Vid hvarje hudombyte sitta de ett dygn orörliga, utan att äta, och böra de då ej rubbas från den plats de sjelfve valt på bladen eller lådorna, hvilka äfven den dagen, då de hafva sat sig till skilftning, ej få rengöras. Likväl böra fri: ska blad ditläggas, ifall några maskar skulle kryp omkring och söka föda. Dessa byta då ej om bud förr, än nästa dag, och fyra dygn kunna till och med åtgå innan alla skiftat. De få, som efter denna tid ej skulle hafva undergått sina fyra förvandlingar, lönar det ej mödan taga vara på, ty dessa pläga vanligtvis sjukna och dö. Den ofvannämnde föreskriften att ej rubba dem från bladen eller lådorna, är af särdeles vijt, ty i annet fall saknar masken det honom af naturen anvisade fäste, som, qvarhållande den gamla huden, desto lättare låter honom krypa fram i sin nya drägt. Hudombytet inträffar vanligtvis första gången på 6.te dygnet efter kläckningen, andra gången 10:de dygnet, tredje gången 14:de, fjerde gången 24:sta, samt inspinningen 30:de å 35:te dygnet efter kläckningen. Med hudombytet och inspinningen förhåller det sig imedlertid ej alltid lika, utan allt efter maskarnes olika race. Racen igenkännes åter genom maskarnes och silkets olika färg samt silkeshusens form. När maskarne vilja spinna blifva de mycket oroliga, äta ej mera, förändra färgen från Jjusgröp eller ljusgrå till hvit, ljusgul eller gu!grå, krypa ur lådorna och söka efter tjenlig plats. För maskar, uppfödda med Scorzonera, äro i så fall strutar af papper det tjenoligaste. Afett vanligt ark koncept , tryckpapper eller tryckt makulaturpapper göras till detta ändamål 16 strutar; dessa nedsättas uti ett, inom en trädram utspändt segelgarnsnät med en tums stora rutor; i hvarje ruta sättes en strut, och sedan maskarne blifvit insläppte i strutarne, söka de det för dem bäst passande ställe. Obs. Från maskarnes kläckning ur ägget till fjerde hudombytet befinnes vid ringaste vidröring, eller strykning på munnen en silkesända i densamma; men efter fjerde hudombytet lemnas ingen dylik förr, än de äro färdige till spinning. Sedan maskarne börjat spinna böra de sitta orubbade 453 dygn, efter hvilken tid alla, af hvilka silket skall begagnas, dödas, på det sättet att silkeshusen ta. gas ur strutarne, läggas i en papplåda eller ett såll samt insättas 4 å 6 timmar i en bakugn eller annat varmt rum eller torkstuga vid 60 grader Celsii temperatur. För att fortfarande få afvel till nästa år, utväljas de största och vackraste silkeshusen, hvilka uppfästas i sina strutar på en vägg, och efterses noga, att ingenting hindrar fjäriln vid dess utkrypning. Vid silkeshusens utväljande observeras, att honornas hus äro nästan runda, då deremot hanarnes äro betydligt smalare på midten; hvadan ungefär hälften tages af hvarje sort till fortplantning, då äfven ungefärliga antalet ägg till följande år kan beräknas. Tjugoett dygn efter inspinningen utkomma fjärilarne ur silkeshusen, då de å vanligt papper flyttas på ett bord, hvarest honan, hvars lifstid är högst 40 dygn, lägger 4 till 800 ägg. Äggen äro gula, då de framkläckas, men om några dygn förändra de färgen till mörkare gult, och slutligen till mörkgrå; de inläggas då i papper och förvaras i en kall och torr källare till följande vår. Alt taga äggen från papperet är i högsta grad skadligt, ty i saknad af detta fäste beröfvas masken den större lättbet, hvarmed han eljest utkryper ur desamma. Foglar, höns, råttor, spindlar och myror äta siväl maskar, puppor som fjärilar. Väggar, kläder och polerade möbler böra noga aktas för maskarne och fjärilarne, ty de, likasom saften af Scorzonera-bladen, sätta fläckar, som borttaga färgen. Götheborg och Lilla Katrinelund d. 4 Febr. 1848. J. A. Rossing. (Iasändt.) ÅA RR MANN FITA AA ATT AN mA an ns ARKA Are TT AY VT