Aftonbladet – 22 februari 1848, sida 3

—— EEE 22 (:nsäadt.) 0 Winnerstads Laga Skifte. Troligen har ingen laga skiftesdelning försiggått med större bråk och vingel, än det öfver rusthållet Winnerstad, för att döma efter en dess värdige representant, bvilken i Aftonbladet för d. 7 Febr. visat: att den nordiska kraften ännu stundom uppflammar i berserkraseri, för närvarande fall, ej olikt en fyrbent buse med spjäll för ögonen rusande framåt. Ekelund klagar deröfver, att landtmätaren efter egna (tyvärr ej efter Ekelunds) idter puppgjort skiftet inom Winnerstads by, och dervid ej ställt sig skiftesstadgans föreskrifter till sorgfälligare efterrättelse, än att Ekelunds anvista jordrängan fått en vederstygglig figur. Efter hvad den vid artikeln bifogade planchen gifver vid handen, kunna vi ej inse på hvad ställe denna vederstyggliga figuren finnes belägen; och då vi ej med säkerhet veta om Ekelund sjelf bebor sin egendom, äga vi ej någon bestämd ledning för vårt omdöme. Kongl. skiftesstadgans 12 kap. 14 S. innehåller visserligen: att skiftena skola utläggas formligt, med raka gränslinier samt att längden, särdeles i inrösningsjorden, icke mer än dubbelt må öfverstiga bredden. Dittills har Ekelund ådsgalagt någorlunda förmåga i innanläsning ; men vare sig endera genom ett anfall af ofvannämnde berserkeri, eller genom en blick på den vederstyggliga figuren, bar ban totalt öfverhoppat slutmeningen: så vida görligt är; d. v. s. så vida sådan utläggning af skiftet är förenlig med jordägarnes verkliga nytta och belåtenhet. Att Ekelunds egendom äri klinkform torde äga sin riktighet, och att han begagnar kliokor i dörrarne vilja vi ej heller bestrida; ehuru detta påstående bär en opåräknad anstrykning af förnuft, eller åtminstone rimlighet. Aldra värst synes dock gå insändaren till sinnes, att en liten landtmätare vågat verkställa detta, efter hans åsigter, olagliga skifte. Vi beklaga Östergöthland, som ej förser sig med stora landtmätare för Ekelunds behof. Att Ekelund genom detta skifte måst svälta ett helt år, förefaller oss, minst sagdt, litet problematiskt; men om så är verkliga förhållandet, måtte ifrågavarande artikel vara författad i slutet af kuren; ty sanningen att säga förefaller 0ss hela jeremiaden såsom ekot från en tom tunna, och vi gratulera Ekelund till denna i verldsbistorien egna och underbara tilldragelse, samt äro fullt öfvertygade, att, för hvad Ekelund möjligen förlorat i hull; han är rikligen ersatt genom sin derigenom uppkomna ryktbarbet; derjemte, då vi förmoda ett så allvarsamt företag ej är vordet verkstäldt utan sina randiga orsaker, hoppas vi äfven det denna svältkur haft, i fysiskt hänseende, sin påräknade nytta. Ekelunds fromma önskan, att rikets Fäder: och Män måtte tillbålla sjelfsvåldiga tjenstemän och domare, vilja vi endast tillägga ep annan, nemligen: att samma Fäder och Män i sin faderliga aga ej måtte glömma krängelmakare. R—dt. menad