Aftonbladet – 18 februari 1848, sida 3

Jenny: Ja, genast! Halifax: Så att om jag nu friade till er, om jag begärde er hand... dj s 4 Jenny: Ni! H Hali.ax: ,Så skulle ni äfven afslå, inte sant? Jenny: Åb, ni, det är en annan sak med er... då skulle jag ta emot, ta emot genast på ögonblicket! Halifax: Hvad! hvad behagas? ni skulle sams tycka... pöl SA Att bli er hustru. Ack, af bela mitt hjerta... detta vore min högsta, min lifligaste önskan! Halifax (afsides): Hennes högsta, hennes lifligaste önskan ! min Gud, hvart ska det här ta vägen? Jenny: Ack... förlåt min Ööppenhjertigbet ... kanske gör jag orätt i att säga det... men om ni visste... min Gud, min Gud!... hvad jag är lycklig... jag skulle vara älskad af er... jag skulle bli er hustru:. . Ack! er hustru, herr James! Halifax (afsides): Mitt dopnamn... nu vet hon också det! Jenny: Ack! säg mig att det inte är en dröm, som det så ofta förr varit!... säg mig att det är ni... verkligen ni, som nu talar så till mig! Halifax: Ja, visst är det jag... det är verkligen jag... det försäkrar jag er... (afsides) Har menniskan blifvit rent af galen! TOLFTE SCENEN: DE FÖRRE. SIR JOHN. Jenny: Sir John! . Halifax: Hannu är det förbi med mig!... Jag är förlorad karl! — Sir John: Ja, milt barn, Sir John, som hört allt, och vill er lycka. Halifax: Tack! Jenny: Ack, nådig berre! Sir John (ropar): Hola! Tom Rick, miss Anna... Ikom, kom alla!,.. här ska bli bröllop. (Tom och Anna komma in.) Tom Rick: Bröllop!... hveln ska gifta sig? Jenny: Ack Anna, hvad jag är lycklig! I Anna: Huru... förklara mig! I Sir John: M:r Halifax, se här är er sköna brud. I AUa: Hans brud! Sir John: Ja visst! och jag, jag ska ge bemgift-åt brudgummen, åt bruden, åt barnen, ja, ja åt allihop! AMN I Tom Rick: Allibopt då ger han väl mig hemBift också! i (Forts, följ:r.) I