Aftonbladet – 17 februari 1848, sida 2

af inköpspriset för de flesta fall; och om man öfverräknar, att hvad som förskämmes under transporterna, utgör den mer än 337; proc. Men med en billig tull skulle mycket kunna inkommaaf denna välsmakliga vara, och hufvudsakligen lända til vinst för skeppsrederierna. Det är svårt att inse något skäl hvarföre vindrufvor skola vara dyrare i tull än t. ex. torkade plommon. — Samma förbå!lande är med ape: sirer och citroner. De kosta på produktionsorten så godt som intet, men taga stort rum och skulle, om tullen vore billig, lemna tillfälle till returlaster, samt sålunda äfven ökad anledning till export af jern och trävaror, hvilket ofta möjligtvis beror på huruvida återlast kan tagas. De passa äfven serde:es väl tillsammans med bottenlaster af salt. Öfverhufvud har den svenska tullagstiftningen gifvit anledning till den slutsatsen, att de, som dermed befatta sig, alltför litet tagit i betraktande den omständigheten, hvars stora vigt hvarje handlande likväl känner, att möjligheten att exportera våra tunga varor, såsom jern och bräder, ofta beror på möjligheten att kunna hemta återfrakter Att tullen på apelsiner och cilroner är alltför hög, synes bäst deraf, att vanligen icke mer än ett .enda eller högst två fartyg med sådana ankomma till östra kusten af Sverge på hela året; och då merändels en stor del äro skämda, uppgår tullen i sjelfva verket till långt öfver 400 proc. af inköpspriset, och hela vinsten af en sådan import går ofta förlorad. Jag föreslår derföre att tullen på apelsiner och citroner nedsättes från 4 sk. G rst. till 6 rst. pr skålp., då staten säkert skall vinna full ersättning i en motsvarande tillökning i importen. Capris är en god och helsosam frukt eller krydda, som är belagd med mer än 350 procents tull, hvilken jag föreslår att nedsätta till 4 sk. 6 rst. pr . Detta öfverensstämmer äfven ungefärligen med hvad som blifvit föreslaget i afseende pu tullen på oiver, hvilka båda frukter, i afseende på användandet, närmast torde kunna jemföras. Dessa och flera dylika artiklar hade, i anseende till den obetydliga tulintrad de hittills gifvit, ganska väl kunnat innefattas ibland de, enligt det nåd. förslaget, från tull fritagna artiklar. I allt fall skall nedsättningen i tullafgiften löna sig genom en ökad import; och möjligen kunde äfven en direkt handel på Levanten, som nu alldeles försvunnit, derigenom befordras och Sverige der finna någon afsättning för sitt jern. I afseende på artikeln porslin, oäkta, måladt eller tryckt, har regeringen föreslagit, att för allt sådant, som införes, skall erläggas tull med 6 sk. på skålpundet, lika för tallrickar och andra pjeser. Jeg anhåller i anledning häraf att få nämna, det jag har mig bekant, att disponenterne af den ena bärvarande porslinsfabriken önskade att skillnaden i tull för tallrickar och på annat gods, äfven för tryckt eller måladt porslin, må bibehåilas och att de anse sig vara belåtne med 4 sk. skålp. på tallrickar, om de deremot få på andra pjeser beräkna 40 skilling. Detta gör visserligen något mera omak vid tullbekandlingen, men synes vara billigt med afseende på den större kostnad, som erfordras till anskaffande af modeller och fasoner på andra kärl, än hvad denna kostnad kan vara å tallrickar. Mycket annat hade visserligen varit att anföra vid det nådiga förslaget, men gillande de deruti uttryckta allmänna grundsatserna, har jag trott mig böra fästa mig blott vid några hufvudsakliga och för allmänheten vigtiga fall, deri dessa ej blifvit af konupgens rådgifvare konseqvent tillämpade, så att Konungens ädla afsigt med förslaget således i flere väsendtliga delar icke skulle blifva uppfylld. D artiklar, hvilka sålunda utgjort föremäl för mina anmärkningar, äro: Garn, så väl bomullssom ylle-. Jern, både tackjern och stångjern. Lifsförnödenheter från jordbruket, serdeles Smör och Talg. Socker. Åtskilliga frukter, såsom Apelsiner, Citroner, Corinter, Capris, samt slutligen Porslin. Nu tillägger jag endast vördsamt den önskan, att höglofl. Bevillningsutskottet icke af framställningens vidlyftighet må finna sig förhindradt att upptaga och skärskåda de förslag jag, de!s här ofvan, dels i mitt förra anförande af d. 22 Januari, haft äran framställa, och de skäl, som till stöd för desamma blifvit anförda.