Aftonbladet – 16 februari 1848, sida 2

enskilda åsigter af den framtida religionsutvecklingen; på dem beror allt för litet. Jag vill blott säga er, att hvilket de närvarande trosmeningarnas öde än må vara, så kan ni tråda i spetsen för dem. Om Gud vill att de gamla skola återupplefv2, så ken ni återhfva dem. Om Gud vill att de skola ombilda sig: att läran och gudstjensten, utträdande från korsets fot, skola taga ett steg vidare och svinga sig upp till Gud, verldens fader och uppfostrare, så kan ni, ställande er midt emellan begge tidsskiftena, leda verlden till eröfring och utöfning af den religiösa sanningen, samt tillintetgöra den förbatliga materialismen och den ofruktsamma negationen. Bevare mig Gud från att fresta er med ärelystnad! jag skulle derigenom vanhelga er och mig. Jag anropar er i namp af den makt, som Gud förlänat . er, och icke utan orsak förlänat, att fullborda den europeiska förnyelsens goda verk. Jag anropar er, att efter så många århundraden af tvifvel och förderf, blifva det evigt sannas apostel. Men för att kunna uppfylla den kallelse, som Gud har anförtrott er, erfordras två vilkor: att hafva förtröstan och att åstadkomrea Italiens enhet. Utan det första stupar ni på halfva vägen, öfvergilven af Gud o ch menniskor; utsn det andra saknar ni det redskap, med hvilket allenast ni kan utföra stora, heliga och varaktiga verk. Äg förtröstan! Förkunna ett nytt tidehvarf: förklsra att menskligheten är helig och Guds barn:. att alla, som förnärma bennes rätt till fortskridande och förening, befinna sig på förvillelsens väg: — att källan till hvarje styrelse befinnes hos Gud: — att de, som genom förnuft och bjerta, genom snille och dygd äro de bäste, ega rätt att vara folkens ledare! — Välsigna hvar och en, som lider och kämpar! Näps och förkasta hvar och en, som tillfogar andra lidanden, och se dervid icke på det namn ban bär, eller den värdighet han bekläder. Folken skola i er hylla de gudomliga afsigternas bäste tolk, och ert samvete skall förläna er underbara krafter och outsäglig styrka.n I afseende på återställelsen af Italiens enbet beter det: För den behöfver icke ni verka, utan blott välsigna hvar och en som verkar för er och i ert namn. Församla omkring er de bästa, som representera det nationala partiet. Tigg icke om furstarnes förbund. Säg oss blott: pItaliens enhet skal! i nittonde århundradet vara ett factum., — Detta är nog; vi skola verka för er. Gif frihet åt pressen och åt idernas omlopp i afseende på denna omständighet, som för oss är en lifsfråga. Må österrikiska regeringen, äfven om den icke mera hotar ert område, förstå genom ert handlingssätt, att ni vet henne i Italien och flere städer vara en usurpatorisk makt; kämpa mot henne med den rättfärdiges ord, när -hon, utom Italien, sammanspinner förtryck och förnärmanden mot andras rätt. Jesuiterna, Österrikes bundsförvandter i Schweiz, — råd dem i fridens Guds namn att lemna detta land, hvarest deras närvaro oundvikligt och snart förbereder utgjutandet af medborgareblod ). Bevilja den förste polack, som från Galizien anländer till er, ett sympatiens ord, som kan offentliggöras.! Visa oss öfverhufvud genom någon handling, att ni icke blott sträfvar att förbättra era egna, jemförelsevis få, undersåtares fysiska belägenhet, utan att ni med er kärlek omfattar de tjugofyra millionerna italienarne, edra bröder: att ni anser er af Gud kallad att förena dem till en enda slägt, under ett gemensamt statsfördrag: — att ni vill välsigna nationalfanan, när hon uppbäres af rena och obefläckade händer. Det återstående öfverlåt åt oss. Vi skola omkring er låta ett folk uppstå, i spetsen för hvars fria och folkenliga utveckling ni kan stå så länge ni lefvers Vi skola uti Europa grundlägga en sammanhängande styrelse, som skall tillintetgöra den orimliga xzcotsatsen emellan andlig och verldslig myndighet. Inom den skall ni utkoras att representera den prircip, som kommer att tillärpes af de män, dem fo!ken: utkora till sina representanter. Skygga ej för den tanken, att ni kunde gifva anledning vill krig. Kriget finnes redan öfverallt, öppet eller hemligt; men medelbart för ett utbrott är det oundvikligt. Jag ställer dessa ord till er derföre, att jag på intet vis förtviflar om vårt öde, och derföre alt jag anser er för den enda och oumbärliga mediaren vid detta företag. Jag ställer dem till er, emedan jag anser er värdig att begynna det stora verket; emedan, om ni ställer er i spetsen derför, vägen miste förkortas och farorna minskas mycket; emedan striden skulle med er vinna ett religiöst anseende och minga vådor från reaktionen och statstrecken förekommas; emedan under er fana skulle på samma gång vinnas ett polititiskt och ett omätligt mOraliskt resultat; emedan Italiens pånyttfödelse under hägnet af en religiös id skulle lemna alla andra länders statshvälfnipgar bakom sig, och omedelbart ställa Iiilien i spetsen för Europas fratcskridande; emedan i edra händer ligger makten att åstadkomma att de begge uttrycken Gud och Folket., hvilka olyckligtvis alltför Ofta varit söndrade, skulle på en gång sammansmälta i skön och helig harmoni, för att leda verldens öden.s ) Brefvet :skrefs den 8 sistl. September; alltså före utbrottet af inbördeskriget i Schweiz. SKANDINAVISKA INTEREESSEN, BEDÖMDA I ENGLAND: JAP oc HH mr TLL 9