Aftonbladet – 15 februari 1848, sida 2

RYSSLAND OCH SCHWEIZ. Till de nya uppenbarelser, hvilka nästan hvarje dag eller åtminstone hvarje månad, förete sig i afseende på den vigtiga politiska frågan, som ännu ligger olöst uti de Schweiziska angelägenheterna, har nu sednast äfven Ryssland lemnat sitt bidrag, uti följande märkliga bandling: Journal de Saint Petersburgs för den 3 dennes berättar följande: Baron v. Kridener har af Kejserl. kabnettet erbållit befallning att tillställa den Schweiziska Edsförbundsdagen följande förklaring: Då Österrikiska, Franska och Preussiska hofven till Kejserl. Ryska kabinettets kännedom meddelat den förklaring, de afgifvit, under datum den 48 Januari, anser sig Kejserl. Ryska kabinettet å sin sida böra förklara: Ait Ryssland meddelar sitt fullkomliga begifvande till de principer för den medborgerliga rätten, hvilka i denna handling utvecklas, till de fordringar, som deri uttalas i öfverenssämmelse med samma principer och till de eventuela följder, hvilka deraf härflyts; Att, enligt det Kejserliga Kabinettets åsigt, i likhet med de tre hofvens, de händelser, som timat i Schweiz, och hvad som för närvarande der tilldrager sig, tydligen gjort ingrepp i kantonalsuveränitnten, och så medelst förändrat grundprincipen för det Schwe ziska förbundet, sådan den blifvit fastställd i Europas allmänna intresse, en princip, vid hvars upprätthållande fäster sig den garanti för Schweiz neutralitet, som blifvit gifven; Att följaktligen Rysslind anser sig, för sin del, provisionelt frigjord från förbindelsen att upprätthålla denna neutrslitetsrätt emot de mesyrer, som den ena eller andra af d2 angränsande makterua skulle fina nödvändiga att för ögonblicket vidtaga för sin säkerhets skull. Dess garanti kommer att förblifva suspenderad, så länge Förbundet fortfar att hålla sig utom de vilkor, hvilka utgöra grundvalen för dess erkända existens — så länge som dessutom Schweiz, tjenande såsom tillflyktsort för alla länders revolutionärer, erbjuder dem stöd cch skydd, för att ostraffadt konspirera emot grannstaternas lugn och säkerhet. För 2tt göra sig begrepp om beskaffenheten af den politiska författning, hvars bevarande i Schweiz ligger de stora maktern: så ömt om bjertat, eller den så kallade oinskränkta kantonal-suveräniteten, behöfver man biott, till jemförelse dermed, föreställa sig, att hvart och ett af våra tjugufyra län vore ett litet sjelfständigt rike, med sina nuvarande landshöfdingar till regent i hvartdera, och likaledes en liten nätt nationalrepresentation af adel, prester, borgare och bönder, rådplägande och beslutande på fyra särskildta kamrar på hvarje ställe. Tänk hvilken herrlig sammanhillning deraf skulle uppstå! Hvilket herrligt element för alla Hvalfiskar,, ,gamla bekanta, verkligt frian, konservativt liberalt konservativa, och alla andra, som icke ogerna äro med der söndring och split uppstår, likasom roffåglarne försrmlas ikring åteln. Man kan lätt tänka sig, att den goda grannen i Öster icke skulle hafva något emot, om