Aftonbladet – 15 februari 1848, sida 1

kar; han gret emellanåt, och man kunda ej mer i bonomrh igenkänuva samme man, som nys: med så trotsande hani underskref de talrika ,dödsdomarne öfver nsurgenterna. Folket uttog i mässa sina insatser ur sparhansen; all enskild kredit hade försvunnit. Det sadesi Neapel att 20000 eller 30,000 Kalzbreser voro i anryckand, och att den 27 skuils blifva den -la:görande dagen. Mei visshet kände man att Prancipato di Cira rest upprorsfanan och att 6 060 men ställt sig i vapen under henne. I Ci ento, Valle, Castellsbbate, had2 baron Mazziotti samt två andra egendomsherrar trädt i spetsen för talrika insurgentskaror. Sednare, samma dag som det ofv:nstående skrefs, anlände ångfartyget Peloro, från Pslermo, med en ny laddning sårade, och rörelsen i Neapel tilltog. il I:det ögonblick, då posten afgick,skallade ge-Inom hela bufvudsiaden ropet: Lefve Konstiwrionen!, En bbga till badet Contemporaneo, i Rom linnehåller 4 kungörelser af den provsoriska styrelsen i Palermo, i spatsen för hvilken nu 1 T TT nn M Lå TEN RR stodo hertigarne och furstarne af T-abbia, Scordia, Serra di Flco, baron Rugzggiero Settimo, och rlen kapucin. I den första tilikännagifves att :ISalvadore dv Micei, en partigingare,som uppflträdt i spetsen för 400 man, hvilka oupphör;ltigt förökades, bade den 43 Januari argripit -lech sl:git neapolitanska regeringen: kavalteri, i flMonresale, och den 44 stridt med dess linieinlanteri, samt tvuvgit det att sträcka vapen kl. fl2 e. m. De, som gåfvo sig, arst-lldes genast Isom nationalgardister, för allmänna or:ningens Jupprätthillelse. I den andra kungöre!sen lofrJordas insuargenthöfdingirne Giacinto, Pore-lli, ILamzsa, Jacun2, Biron2, Caistiglia (en brömd Iskalö). Pa quale Bruno och några audra, för deIras seden oden 42 fortsatta strider och framsängar. I den tredje loford;s Guvseppe ScorIdato, hvilken i det närbelägna B.gheria, bans Mfödels o:t, afväpnat nespolitanska trupparne och erörat en kanon samt fört dem till Palermo, varest han angripit de framför palazzo rezla luppställda trupparne oxh skingrat dem. I den I jerde kungörelsen upprsknas de subs-kribentr, 40 till antalet, som gåfro första exemplet till sanmanskott för den gemearsamma s2Ikens utföranse; deras bidrag utgjorde 2848 nei: (2400 rdr banko) och märkvärdigt rog Iträffss bland dessa subskribenter jasuiterkollcIgret i Palermo för 490 oncier. De af palerlaianernma tillfångatagna artilleristerna hade öfIver ått till folkpartiet. I nån som Österrikes trupper i Lombardiet I dagligen förökas, uppträder styrelsen derstädes Isträngsre mot lugne ss örare. Detutsprides ny att vicekonungen, erkebertig R:iner, icke skall gilla åtskilliga bland de:s åtgärder och derföre T vilja helt och hållet draga sig tillbzka till Wien; Isådan är den tolkning vederbörande söka i Lombardiet gifva åt furst Metternichs i Wien föreslagna, men af de tfriga konseljledamöterna bestridda plan, att återkalla erkehertigen, sisom en alltfer mild herrskare öfver Lomb rderna; och man skulle häraf kunna sluta att den gamle statskanslern ändå till slut genomdnifvit sitt förslag. — Påtagligen måste nyheterna från Sicilien utöfva en retande verkan på ILombarIderna, och Wienerkabinettet. fioner angeläget att i tid bemäktiga sig hvar och en, som I kunde tjena till anförare bland dem. Menryktet om rågon österrikisk intervention med väpnad hand i Neapel an:ågs deremot ogrundadt; belst sedan hofvet derstädes vägrat att ingå i Idet förut omnämnda skyddsoch trotsförbundet lemellan Österrike, Parma och Modena. Österrike behöfver dessutom sina trupper mer och mer närmare Wien; hvarom dagens pyheter från öfra Österrike vittn2. Äfven den diplomatiska korrespondensen från Turin, i Augsb. Allgemeine Zeitung tillstår, hvad Isom icke mera kan förtigar, att psinnesstämninngen hos Italienarne, blir dagligen mera betlänklige. — aIcke blott Sicil:eu, — heter det vidare — der Palmerstons agenter visa sig verksamma, utan hela italienska halfön; går sannolikt en katastrof till mötes. Det ges menniskor, som tro, att den medelpunkt, hvarifrån hela det rad:ksla väsendet ledes, befiazer sig nu i sjelfva Milano. Det är förvånande, tillägga de, med hvilken punktlighet alla befallningar från den dervarande ledande kommitten, följas i alla Italiens städer. Vi lemna derbän huruvida dessa uppgifter äga verklig grund, eller i hvad mån det nu i vissa kretsar , zanska natu liga misstroendet har del häri. Bland de personer, som d. 22 häktades i Lombardiets bufvudstad, nämner man fursten af Gonzaga, grefve Cesare Sancini och signor Achille Battaglia. Signor Conti och den förut arresterade Beleredi, som äfven stodo på arresteringslistan, hade lyckats att komma öfver gränsen. En af de yngste kardinalerne, men icka dess mindre en ifrig anhängare af det gamla systemet, kardinal Massimo, dog helt oförmodadt, den 43 Jan., endast 42 år gammal. Fan hide förut och länge varit prefekt för vattenledningarne i Rom, samt för alla slags kommun kationsanstalter. Det var om honom man sade, att hip, genom sitt sätt alt sköta Kyrkostaters postverk, gaf det påtagligaste vitsordet för sin uråldriga ättledning från Fabius Maximus Cunetator (Sölaren). Man kan säga att ban dog på sin konservativa post. Han var närvarande i korsjn, då frågan om jernvägarne föredrogs cch ord:de härvid lifligt för de gamla sätten att färdas, men fick till svar, att i frågan om jernvägarne hade en särskild kommit blifvit nedsatt, af hvilken två ledamöter voro närvarande, nemligen kardinal ÅAmici, den nye ministern för inr:ies ärenderne, och kardinal Rusconi, den nye krigsministern. Förargad öfver denna anwärkning, lit ban ge sig en glace, för att svalia sig raed, och OMedelbart derpå en kopp kaffe, steg derefter vpp ifrån rådsbordet, lemnads konseljen Och for hem; men befanns vid hemkomsten död i sin V:gr, al slag, utan att kunna itersiällas. Pro