Aftonbladet – 11 februari 1848, sida 3

Och VIUluUulsccenuc pilelltt tM aclla LolsvarSs Par serand2 på krigsångfartyg ur hågen, och endast underhålla det oundgängligaste af hvad som finnes. I afseende på den stora flottan, skulle vi vilja förstå detta så, att om sjöstaten för närvarande skyllrar med 45 å 20 stora skepp,j d. v. s. linieskepp och fregstter på papperet, men i sjelfva verket endast tredjedelen eller något mera för närvarande duglig cch användbar, så synes det vida bättre att detta lilla antal underhålles i så komplett skick, att det kan! gå till sjös när som hels, det vill säga inom den tid som erfordras för upptackling och förseende med sådana inventarier, som alllid för tillfället anskaffas. Detta medför visserligen den ledsamheten, att den verkliga flottan krymper ansenligt tillsammans; men å andra sidan, om inga medel bortslösas på förbygginde af! äld:e fartyg, kunde tillika det ändsmil-t derigenom uppnås, att medel utan serskild ansträngning vore att tillgå för att derjsrats kunna lemna ett någorlunda behörigt afseende åt det stora behofvet af öfning för befäl och b2sättningar, hvilka nu otvifvelaktigt skulle finna sig förlägna nog, om det blefve fråga omv tt utrusta alla de fartyg som figurera i skeppslis!:an. Någon betänklighet vid att adoptera en sådan klokhetsregel synes så mycket mindre böra äga rum, scm man kan vira temligen säker, att de främmande makternas ministrar i alla fall nog hafva lika väl reda, som vi sjelfve, på den verkliga beskaffenheten af denna delaf försvaret. Hvad skärgårdsvapnet beträffar, synes visserligen, med afseende på behofvet deraf å den största strickningen af våra kuster, tillgången vara alltför ringa för närvarande, men om man icke lägger i vår tanka öfverflödig vigt derpå,! att påräkna endast kronans egna varf för byggardet af dessa fertyg, utan, då det behöfs,! anlita äfven de många enskilda, som här i landet finnas; om vi på flere hufvudpunkter ordna förråder af timmer, master och nödiga invenrtarier, vattenkärl m. m., hvilket allt, om sakerna rätt ställas, kan vara så färdigt, att det på kort tid kan sammansättas, cch om vi hafve tillräckligt kanoner i förråd för flottans bestyckning, så kan hos oss på ett år en skärgårdsflotta byggas och utrustas, af den högstal fulländning som då vunnen kunskap erbjuder, och som, äfven om den vore underlägsen t. ex. den ryska i enal, likväl skulle vara den 5fverlägsen i allt annat. En stor del af dessa förråder äro af beskaffenhet, att de, om förvaringssättet är ändamålsenligt, kunna i ling tid användas; det öfriga kunde genom försäljning och nyanskaffning, utan synnerlig förlust, underhållas. : Vi fråga dessutom, om sjelfva hushållningen inom flottans stationer är så tillfredsställande, att den icke kund2 bättre ordnas? Om det högre befälets antal icke kunde utan all vådal för försvaret inskränkas? Om ej förvaltningens af sjöärendena uppdrag kunde på sparsammare sätt bestridas och civilstaten vid stationerna minskas? Om icke äfven det lägre befälet skulle kunna på samma gång kosta staten mindre och hafva bättre vilkor, om t. ex. det för fredstjenstgöringen behöfliga finge förbättrade vilkor genom tjenstgörings-penningars förhöjning, men det öfriga, med bibehållande af nedsatte löner, finge full frihet att tjenstgöra på handelsflottan? Vi tro dessutom slutligen, att man redan börjat erkänna oklokheten att bibehålla det indeltal båtsmanshållet. Tre fjerdedelar af dessa sjömän iro nu utan sjövana, vid utkommenderingar till sjös otjen:tbara, utsatta för sjukdomar, medett ord opassande för sjötjensten vid sjelfva örlogsflottan. Att de ej äro synnerligt behöfliga för skärgårdsflottan inses lätt, då manskap för denna otvifvelaktigt i behofvets stund kan på ett vida mindre kostsamt sätt anskaffas. Hvarföre då icke genast företaga en reduktion deraf, till åtminstone hälften, och derjemte till en del använda besättningar från handelsflottan? Men kunde derigenom, liksom genom en dylik åtgärd med indeldta armeen, på samma gång skaffa jordbrukande klassen en lindring och sjö-j anslaget en god inkomst. Man ägde ändock qvar tillräckligt manskap för varfsoch stationsarbetena, om man ej skulle antga den, enligt vår tanka, fullgiltiga åsigten, att dessa kunde! för ännu bättre köp erhållas genom enskilde arbetare; och man hade åtminstone, om man l så ville, mer än som behöfdes för att bilda enl: mindre stam af i artilleri-tjenst, handgevärsI exercis, tacklingsoch timmermans-arbeten,: tjenstgöring på skärgårdsflottan m. m., någor-l lunda öfvadt manskap: en stam, som inom sjö ! j försvaret kunde för det tillfälligt uppbådade manskapet blifva af samma nytta, som den af Regeringen för landtförsvaret föreslagna. Och att allt sådant manskap lämpligast vunnes ge-l: nom en enrollering af kust-allmogen inom be-l!l väringsåldern samt handelsflottans nya manskap,s derom äro ju alla numera ense. ! Utgående ifrån dessa grunder, kunna vi utan : öfverdrift antaga, att inom rubrikerna: För-: valtningen af sjöärendena och stationerna (som lt nu kosta 3035,650 rdr), Båtsmansindelningen; som nu utom rustoch rothållet kostar 15,640): samt ,Flottans underhåll och nyhyggnad (hvar-it före nu begäres 610,000 rdr och besynnerligt !c nog derunder räknadt matrosers och kanonierers s beklädnad) rätt betydliga indragningar kunde å-ls stadkommas, samt de begärda 66,740 rdr förg Sjöbeväringens Vvapenöfningar gerna kunde för! några år besparas, intilldess planen för enrolle-t ring och båtsmsansreduktion hann sättas i ver-le ket. Säkert hade man derigenom nog öfver,c för att hestrida de nu genom extra anslag for-3 drade kostnader till bombkanoner och projek-li tiler,, till zevärs anskaffande och förändringp,!! till stenkol, till dockbyggnaden i Carlskrona!c och möjligen till en dockbyggnad äfven i Stock-c holmseller Söderköpings-trakten, hvilken vällt kunde behöfvas för fregatter och korvetier.!c Antugs ett sådant system vi här entydt, så unde staten sedan gerna använda af de derut-!s ifver möjliga besp:ringar till amortering al ettis ned dessa behöfliga fartvg kunde fram-lt ån hes