Aftonbladet – 10 februari 1848, sida 3

Då omöjligheten att erhålla en sådan förening af: mensklig arbetsförmåga visat sig genom de hittills rambragta resultaterna, slöt Babbage vidare, att om lj indamålet skulle vinnas, så kunde det endast skel medelst ett machineri. Han gjorde då offentligal framställningar om behofvet af ett sådant machineri och om detsammas egenskaper. Skulle mekaniken härvid åstadkomma hvad menniskoarbete icke förmår, så måste machinen ickel blott uträkna felfria tabeller, och genom ett förfarande, som lätt kan kontrolleras; den måste äfven sjelf uppsälla sina beräkningar med sifferstil och sammanställa dem i tabellform, färdigt till aftryckning; slutligen måste den sjelf trycka dem: allt utan fel. För att betrygga härom måste tryckstilarna genast sammanfogas orubbligt, d v. s. till stereotyp, och för detta ändamål måste machinens tryckningsarbete icke verkställas på papper, utan på något ämne, som kan tjena till stereotypmat!riser, medelst hvilka det af machinen uträknade, satta och tryckta, kan omedelbart stereotyperas. Man ser af dessa fordringar hos det nya machineriet, att detta äger föga eller ingen gemenskap med andra räkneinstrumenter, uttänkta till underlättande af enstaka räkneoperationer, (t. ex. addition, division, 0. s. v.) Också är benämningen präknemachin (calculating engine), som ifrågavarande mekanism fått i England, ingenting mindre än egentlig. Tabellmachin, skulle vara det riktiga namnet; och genom dess begagnande från början skulle man äfven kunnat förekomma den nya me-l kanismens förblandning med egentliga räknemachiner; en förblandning, som varit det envisaste hindret mot den lyckade uppfinningens spridning och tillgodogörande. Det företrädesvis praktiska och i stort tillämpliga af Babbages förslag var ägnadt att slå an på en så praktisk och spekulatif nation, som bans, och som dessutom oupphörligt äfventyrar så mycken egendom och så många menniskolif på sina kring verldshafven spridda handelsflottor och krigsflottor, hvilkas gagn det nya machineriets alster i synnerhet åsyftade. Förslaget omfattades ock med ovanlig ifver; parlamentet beviljade stora anslag till dess utförande, och dåvarande konungen, Georg IV — förut Englands storamiral — lät på sin egen kostnad uppföra en eldfast byggnad, hvari The English Calculating Engine (som machinen nu mera kallades) skulle uppställas och begagnas, och hvari alla densamma beträffande handlingar, ritningar och modeller äfven borde förvaras. Sedan m:r Babbage, efter hvad han sjelf berättar ), med afseende på utförandet besökt de förnämsta machinverkstäderna och sandra mekaniska anläggningar i England och Frankrike, begyntes arbetet år 1821 och fortsattes oafbrutet i elfra och ett halft år, eller till början af 1833, då det af en särskild kommitt undergick en besigtning. Man hade från början varit ense om att machinen, för att motsvara sitt ändamål, borde kunna berälna och trycka aritmetiska serier, innehållande termer om Sjutton (47) siffror, eller derunder, och beroende på differenser af Sjunde (7:de) graden, eller derunder; de prof, som machinen efter dessa elfva och ett halft arbetsår kunde aflägga på sin förmåga, visade dock, att den då ännu blott beräknade serietermer om högst Fem (5) siffcor, beroende på differenser af högst Andra (2:dra) graden, och att tryckningsapparaten saknades alideles. Härefter afstadnade arbetet, sedan det kostat staten Femtontusen (15000) . Andra elfva år sednare, eller 1843, beräknades kostnaden till dubbelt eller 30000 (360000 rår bko), och all tanke på företagets fullföljande hade längesedan upphört; så att ministören ansåg någon hemställning hos parlamentet om ytterligare medel för dylika behof vara utan ändamål, emedan de sannolikt icke skulle beviljas ). Till den sålunda inträffade olikheten, emellan utkastet till The English Caculating Engine och det skick, hvari machinen befanns vid besigtningen, trodde undertecknad, G. Scheutz, som år 1836 erhållit kunskap härom, sig upptäcka en orsak i flera från konstruktionen oskiljaktiga egenheter, af dels mekanisk dels technisk natur, hvilka tycktes trotsa äfven Englands öfverlägsna fabrikationskonst. Han uttänkte då en annan konstruktion, hvi!ken hans son, undertecknad E. Scheutz, år 1838 erbjöd sig att förverkliga. Som likväl verkställaren då var blott en 46-årig yngling, sysselsatt med studier, och alltså kunde åt detta bestyr endast egna sina lediga stunder, samt vär i afseende på tillverknitgsmedel inskränkt till en liten dilettantverkstad, och måste tid efter annan utbyta flera väsentliga och redan färdiga machindelar, som vid försök dermed befunnits opraktiska, mot andra, af sin egen uppfinning, så inträffade; att machinens räknande del icke blef färdig förrän den 29 Oktober 4842. Den tryckande afdelningen fordrade ytterligare inemot ett år; och först då kunde det hela underkastas en besigtning. Öfver dennas resultat innehåller det i noten transsumerade intyg, af den 48 Sept. 1843, närmare upplysning ). Problemet var härmed löst. Hvad som sedan återstått, har varit att få tillfälle till det lyckade machineriets utförande i stort och med fulländadt arbete; hvartill likväl, utom vanliga instrumenter och apparater, erfordras några särskilda, inrättade ensamt för detta behof. Med förutsättning af tillgång härtill, hafva vi beräknat kostnaden till 100 rdr bko för hvar i serietermerna och differenserna ingående siffra; alltså för en machin ) I sin skrift: Economy of Machinery. 3) Det historiska härom, intill 4834, är hemtadt ur de i de två föregående noterna omnämnda engelska skrifterna; och för den sednare tiden, eller till 4843, ur enskilda meddelanden, i bref från hans exe. grefve Björnstjerna, som då var svenskt sändebud i England. ) Transsumt: Undertecknade, som på begäran tagit kännedom om en räkneoch tryckningsmachin, uttänkt af Auditören Herr Georg Scheutz, och förfärdigad samt till åtskilliga väsendtliga delar äfven uppfunnen, af hans son Edvard Scheutz, Elef vid Kongl. Technologiska Institutet härstädes, få deröfver lemna följande yttrande: Machinens allmänna ändamål är lösningen af samma problem, som åsyftas med den Engelska af Babbage konstruerade räknemachinen, nämligen att tabellariskt framställa och i stereotypmatriser aftrycka de successiva termerna i aritmetiska se